JochP

Albin har blivit en grabb full med bus och det gäller att man är med.

 

Härom dagen styrde han inne i sitt rum och jag gjorde något annat på annat håll. Efter en stund slår mig tanken att det är så tyst så jag smyger och tittar in vad han håller på med. Ungen står och nyper av knopparna på orkidéerna som står i hans fönster och som han aldrig tidigare brytt sig om. Då blev mamman lite sur! 

 

En annan dag var det en sådan där tråkig eftermiddag då hans humör var på botten lagom då jag styrde med middagen. Han hängde runt mina ben, pillade på allt och så fort jag hämtade något i kylen var han där och försökte sno åt sig något och likaså i skafferiet. Tillslut kom han på den briljanta idéen att dra med sig en köksstol bort till skafferiet, klättra upp på den och försöka nå barnspärren så han kunde öppna. Men icke! Spärren sitter så pass högt upp att inte ens stolen hjälpte honom att bli tillräckligt lång. Hihi! 

 

Använda bokhyllorna i vardagsrummet som stege för att försöka nå prylarna högre upp på hyllorna har han ju också kläckt idén om nu men det har jag väl redan berättat tror jag och sedan dess har han *peppar peppar* inte gjort om det tricket.

 

Igår kväll innan det var läggdags var det full fräs här på honom Antar att han hade "lite" spring i benen till övers efter allt vagnåkande under dagen :) Han var överallt och ingenstans! Bobbycaren har fått flytta in nu över vintern och den är ett perfekt klätterobjekt tydligen. Sitta och åka på den är inget för Albin. Han klättrar upp på den ställer sig upp där man ska sitta, sträcker ut armarna för att hålla balanen och så står han där som värsta akrobaten med världens nöjdaste leende på läpparna medan mamman bara väntade på att bilen skulle fara iväg och ungen dundra i golvet.

Lite senare hävde han sig upp på soffbordet och stod där uppe på och spanade ner. Tack och lov att vi iallafall äntligen bytt ut våra tidigare runda, trebenta, livsfarliga bord mot ett stabilare.  

 

 

Det är säkert hunda fler saker han styr med men just nu kommer jag inte på några fler förutom att han klättrar på allt som går att klättra på. Hans ben har åter igen börjat skifta i blått, gult och brunt av alla blåmärken han lyckas skaffa sig. Hans armar är så långa att han når överallt! Inget ligger säkert någonstans. Var sjutton ska man få ha saker ifred? Hemmet ser kaotiskt ut!