Återigen en kväll som försvann

Vad är det för fel på vårt barn? Uppgivenheten är total här hemma ikväll.

Han somnade ovaggad vid halv sju ikväll. Sov en timme drygt och vaknar då i panik. Sedan dess har kämpandet med att komma till ro igen pågått med alla möjliga tänkbara knep. Vällingen åt han inte upp allt, böckerna vi försöker läsa vill han bara tugga på, ligger vi och kramas drar han en bara i håret eller näsan och sjunger man börjar han bara att skratta.
I över två timmar har vi hållt på, en hel kväll!
Han är så trött så han inte vet vad han gör. Han är så trött att han trillar baklänges när han sitter. Han är så trött att han inte ens orkar skrika ordentligt. Men inte sjutton kan han slappna av ändå.
Mamma måste vara med i rummet för annars går jorden under med dunder och brak. Återigen är han sådär mammig att han helst av allt skulle vela krypa in under skinnet på mig om han bara kunde.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0