JochP

Han brukar höra den på långt håll, innan ens jag hört den och med en gång stelnar han till och söker skydd hos närmsta person. 

Efter att vi, eller han köpt glass av glassbilen trodde vi att rädslan skulle vara över, eftersom han vet vad glassbilen innehåller men icke! Skräcken är fortfarande den samma.

För några veckor sedan var det dags för den att komma igen. Jag hörde tutet och så även Albin. Jag donade i köket medan Albin lekte inne i vardagsrummet. När han hörde melodin släppte han allt han hade i händerna och rusade i panik till mig ute i köket. Skräcken i hans ögon när jag såg honom komma är obeskrivbar. Han började även gråta stackarn. 

Vi satte oss på golvet, Albin i mitt knä och så förklarade jag att glassbilen är ju inte farlig. Han håller med om det men ändå är han rädd.

Han och jag satt där på golvet tills han hörde att bilen åkt förbi här utanför två gånger. Han vet ju att den åker ner till grannen och vänder. Därefter kunde han lämna mitt knä och för säkerhetsskull tittade vi ut genom köksfönstret och försäkrade oss om att den åkte iväg borta på byvägen.

Idag kom glassbilen igen, när Albin låg för att vila. Ytterdörren stod öppen så det dånade ganska bra när den spelade sin melodi här utanför. 

Jag väntade mig ett gallskrik inifrån Albin men det kom aldrig. Men nog hörde han den och blev lite rädd för jag hörde honom säga "epbilen ass tuta" och så lite gnäll. 

Men han kände sig nog trygg inne i sin säng och med stängd dörr :) 

När jag senare gick in till honom var det första han sa: "Abbin hörde epbilen ass tuta"/ Albin hörde lastbilen med glass tuta. "Abbin ädd"/ Albin rädd. 

Lille söte pojke. Glassbilen är inte farlig.