JochP

Jag hade en liten liten liten känsla av att det kanske skulle finnas någon där inne i magen men samtidigt var jag ganska säker på att det hela bara var inbillning. Kroppen kan ju vara riktigt duktig på att luras. 

Hur som helst så tyckte jag det kändes bra att ta ett test på midsommaraftonsmorgonen så jag inte behövde vela om jag skulle ta en snaps eller ej :)

Jag kissade på stickan och väntade. Tiden för hur långtid det skulle ta innan strecket skulle visas passerade och inget streck syntes. Och visst blev man lite besviken.

Jag tog med testet för att visa Peter och när jag sträcker fram det till honom så skymtade vi faktiskt ett svagt streck som sakta sakta blev lite tydligare! Hoppet kom tillbaka men vi var ändå tveksamma eftersom avläsningstiden gått ut och efter den tiden ska man inte förlita sig på testresultatet. Men nu var det iallafall solklart att det inte blev någon midsommarnubbe för min del! :)

Jag gick och tittade på testet flera gånger under dagen för att försäkra mig om att det faktiskt fortfarande fanns två streck. Och det gjorde det. Och oj så svårt det var att försöka spela oberörd, som om inget hade hänt, vi ville ju inget säga ännu ifall det bara var falskt alarm. 

Ett par dagar senare tar jag ytterligare ett test för att försäkra oss om det var på riktigt eller ej men det testet visade positivt ganska omedelbums så det var på riktigt! :) 

Fast för att försäkra oss ytterligare lite till tog jag ett tredje test också, som även det visade positivt. 

Albin skulle bli storebror!!! 

SPÄNNANDE!!!!!!!! 

Helt galet att det hunnit gå ett helt år sedan dess och att lilla Tvåan nu ligger här bredvid mig, på utsidan, och sover så gott <3