Komma bort
I eftermiddag och 24 timmar framåt är det dags för min och Therese årliga övernattning i Stockholm. Tanken är att vi ska mötas upp inne i city runt 15 men hennes tåg från Linköping är försenat cirka en halvtimme.
Jag har precis fått skjuts av farfar till bussen och sitter nu och väntar.
Hur som helst ska det bli riktigt skönt att komma hemifrån själv. Allt har varit tung sedan i tisdags förra veckan. Mitt humör är fortfarande väldigt labilt och tårarna ligger och lurar hela tiden.
Förra veckan var jag som i ett vakum. Jag gjorde enbart det som var absolut nödvändigt, jobba, hämta barn och ev. laga middag. Därimellan var jag helt utslagen.
Denna vecka känns det bättre. Men saknaden är ENORM! Jag tänker på jycken heeeela tiden och saknar honom otroligt mycket ❤️ Tårarna bränner i ögonen flera gånger om dagen och så fort han kommer på tal så brister det.
Hemmet är så fruktansvärt tomt och öde utan djur. Om kvällarna är det värst.
Ojojoj vad jag saknar dig Nico! ❤️
Och där kom tårarna igen 😔
Måndag- onsdag
Ledig måndag som vanligt jag och barnen.
Det var superfint ute så vi skyndade oss ut efter frukosten. Det påstods dessutom att det skulle bli snö och regn framåt eftermiddagen så gällde att passa på.
Bla. så tog vi en tur bort till bonden och köpte potatis. Tanken var att de båda skulle cykla, men Elsa ångrade sig efter några hundra meter, parkerade cykeln vid vägkanten och gick istället
Albin trampade på bra!
Elsa plockade "blommor" istället 😉
Framåt eftermiddagen la vi oss på soffan och kollade film. Skönt!
Vid 15 kom farfar in och jag drog på jobb.
Efter jobbet åkte jag till chefen och blev sockervaxad. Hon har precis lärt sig och jag ställde upp som övningsobjekt. FAAAN!!! Vad ont det gjorde på vissa ställen. Men Gud så skönt att slippa raka benen var och varannan dag ett tag framöver! 😊
Och så fick jag gosa lite Veravovve också! ❤️ Underbart att få sniffa lite hundlukt ❤️
Jag var inte hemma förän framåt 22! Tröööött!!! Gick och la mig ganska omgående.
Det kom aldrig någon snö. Men det blev kallt, ösregnade och blåste nästan storm hela kvällen.
Tisdag= tidig morgon. Dagis och jobb.
Elsa la sig faktiskt och tog en tupplur när vi kom hem ❤️ Länge sedan sist!
Albin var väl ute och grejade som vanligt.
Efter middagen friserade vi oss. Pappan rakade Albin och jag klippte luggen på Elsa
Och senare på kvällen klippte Peter även mig. Oj så behövligt! Topparna var galet slitna! Blev flera centimeter kortare
Jag förstår inte när mitt hår hunnit växa sig så långt!? Haha.
Tänk vad pengar vi sparade den kvällen! När vi alla klippte oss hemma 😉 (Peter sköter sin frisering själv 😉)
Onsdag ägnades åt dagis och jobb igen.
Denna dag vaknade vi ju upp till ett vitt vinterlandskap ute. Värdelöst! Men det var tydligen väldigt lokalt. Och det hann smälta/regna bort under dagen.
Pissväder hela dagen. Regn, sol, snö, sol, hagel, regn, sol, snö..... Väldigt omväxlande med andra ord.
Vi slängde oss på soffan när vi kom hem och satte på en film.
Både Albin och Elsa blev rastlösa tillslut och kilade ner till farfar en stund.
Albin hann även med att vara ute en stund innan pappan kom hem och vi åt middag.
Efter maten bakade vi kaka. Det vankas ju nämligen 5 års kalas här på söndag!
Jag är världssämst på att baka pedagogiskt med barnen 😔 Jag gillar inte att baka och vill enbart göra allt snabbt och smidigt och få det överstökat. Det går inte när man har två barn som väldigt väldigt gärna vill vara med och hjälpa/stjälpa till....
Det far omkring mjöl och socker. Det är dragkamp om sleven. Det ställs 10.000 frågar om ALLT! Och det trillas ner från stolarna. Suck!
Men kakor blev det till slut. Tack och lov!
Så nu har vi allafall EN kaka att bjuda på på kalaset.
Ungarna somnade ganska omgående denna kväll. Kvällen innan tog Elsa god tid på sig eftersom hon då hade sovit middag.
Även jag och Peter gjorde kväll tidigt. Vi la oss redan strax efter 21! Bara skit på tvn ju! Vi la oss och tittade på Netflix i sovrummet istället.
Filmmys men min minsta grabb på eftermiddagen ❤️
Just nu
Ena stunden retar dom gallfeber på varandra och bara tjafsar.
Och i nästa stund är de istället väldigt ömma och kärleksfulla mot varandra ❤️
- Lilla pojken. Sa Elsa och klappade Albin på huvudet.
- Jag är ingen liten pojke! Snäste Albin tillbaka.
- Lilla bonden då. Kontrade Elsa med och fortsatte klappa.
- Jag är inte LITEN! Gormade Albin
❤️❤️
26/4
Vad har vi gjort för att förtjäna detta?! Det är ju för fasiken snart MAJ!!!
Såhär såg det ut hemma imorse....
Jag var så lättad igår när vi vaknade upp och vi hade sluppit undan snöovädret.
Blev istället ett bakslag idag 😔
Och just nu vräker det ner stora blaffiga blöta snöflingor
Söndag
Jag sov som en stock och vaknade inte förän vid 09. Då var de andra precis klara med frukostintaget.
Vi gjorde oss i ordning och åkte sedan iväg och hämtade ett lass med trädgårdsplattor. Vi åkte vägen via Norrtälje hem, jag ville ta en snabbtitt vid helgens barnloppis. Väl på plats fanns det ingen loppis. Den är nästa helg. Ärthjärna!
Det var en solig och jättefin förmiddag så vi passade på att vara ute och greja lite när vi kom hem innan vi fixade med lunch.
Jag kände mig jättestark och på bra humör hela förmiddagen och tänkte att det blir en bra dag.
Men när det var dags för lunch blev jag helt golvad. Energin försvann och tårarna sprutade.
Jag fick inte så mycket mer vettigt gjort resten av dagen. Jag plockade fram en ny bok och började läsa.
Albins energi var på topp. Hela dagen. Som vanligt....
Farfar råkade redan på morgonen nämna att de kunde ta ut corvetten på eftermiddagen och lufta den på en liten tur. Så Albin gick som på nålar ända till farfar kom hem på eftermiddagen och de kunde ta en liten tur
Pappan och Elsa tog en cykeltur istället. Och jag satte mig ute med boken och tog till vara på de sista solstrålarna innan molnen tog över himlen. Då gick jag in och strök de sista gardinerna och satte sedan upp dem.
På något vis sa det bara tjoff och så var klockan närmare 18 och det blev en väldigt sen middag även denna dag.
Pappan var kock och hade en liten hjälpreda ❤️
Stöklördag
Vi gick ut hårt i lördags efter frukosten, vi drog igång en vårstädning. Dammade, dammsög, gardinerna togs ner, några fönster putsades på insidan, tvättade, rengöring under badkaret och det rensades lite här och där.
Sååå skönt när det var färdigt! Men det tog typ hela dagen. Vi tog en paus mitt i och åkte iväg och åt lunch på drömkåken. Premiär för i år. Sedan åkte vi hem och fortsatte städstöket.
Elsa fick en rejäl snedtändning när vi skulle sätta oss i bilen och åka hem. Hon blev skogstokig över att det var pappa som skulle hjälpa henne in i bilen och sätta på bältet. Hon skrek som besatt, sparkade och tom. slog till pappa i huvudet. Hon var heeeelt galen!
Skriket och humöret höll i sig hela vägen hem och ända in i hallen. Eller först stod hon nedanför trappan här ute och vrålade och skrek. Sedan satt hon på hallmattan och ylade säkert en halvtimme. Det spelade ingen roll vad vi sa eller gjorde.
Pappan är bombsäker på att hon ärvt det humöret av mig......
Jag har ingen aning? 😊
När städningen var avslutad tog vi igen oss en stund i soffan och barnen fick sin ranson lördagsgodis.
Elsa valde en klubba, som hon satt och sög på så nöjd.
Jag som satt bredvid höll på att bli knäpp av allt smaskande och sultande.
Och galet kladdig om fingrarna lyckades hon bli också.
Vi trotsade tillslut skitvädret och gick ut.
Jag fick hjälp att lassa ut gammal kodynga i landet och sedan vände jag ner allt. Jobbigt!
Bra att jag får så mycket hjälp! ❤️
Peter vårskrubbade husvagnen utvändigt
Helt plötsligt var klockan nästan 18 och det var verkligen dags att gå in och fixa middag!
Ungarna gick från matbordet direkt i säng.
Det var skönt att dagen tog slut, trots att vi hunnit få så mycket gjort så hann vi även med MASSA tjafs. Stundvis skrek vi allihopa på varandra, om allt och inget. Jisses alltså vad stormigt det var!
Men vi hann bli vänner och sams lagom till läggdags ❤️
Jag åt ostbågar och popcorn ur Nicos gamla vattenskål ❤️
Han skulle bara veta 😉
Han satt nog där uppe och tittade ner med sina stora bedjande ögon och ville smaka ❤️ Men jag saknade hans tass han brukade peta på en med när han tyckte vi var snåla och inte bjöd honom tillräckligt ❤️
Just nu
Det är så ovant det här! Att kunna gå ut efter frukosten och bara sätta sig på en stol
Jag har ingen hund längre att gå en morgonkiss med det första man gör.
Och inte behöver jag tjata, böna och be ungarna om att följa med utan att strejka och gnälla.
Nu ska jag ringa försäkringsbolaget och meddela att jag inte längre har någon hund att försäkra. Har inte orkat göra det tidigare.
Blir spännande att se om jag får några kronor ersatta....
Det är jobbigt
Äntligen är det kväll!
Dagarna känns oändligt långa och är enbart en lång transportsträcka tills att man får gå och lägga sig och sova. Jag är så fruktansvärt trött och matt hela dagarna.
Varje kväll denna vecka har gått och lagt oss strax efter 21 och jag har hunnit somna innan klockan slagit 22. Sedan har jag sovit som en klubbad säl till 06 då klockorna har ringt.
Jag har inget tålamod överhuvudtaget och tyvärr har jag exploderat för många gånger av gnäll, tjat och kiv under veckan. Men jag rår inte för det.
Jag har gråtit flera gånger varje dag nu i snart två veckor. Jag börjar tom. få sår i ögonvråna.
Det är så fruktansvärt tomt och ensamt här hemma. Det saknas någon! Familjen är inte komplett längre!
Ibland tror jag mig hör honom komma tassande. Och varje morgon har jag varit påväg att fylla på hans mat och vattenskål, men det finns ju inga skålar att där.
Det är ingen som ligger och snarkar på golvet här längre.
Det är ingen som kommer och vill bli kliad mellan ögonen och trycker sitt mjuka ansikte mot min hand ❤️
För några månader sedan kom jag i kontakt med en tjej som nålar djur av ull, utifrån foton.
Jag gjorde en beställning och för ett tag sedan hörde hon av sig och sa att hon var färdig med Nico.
Igår var jag och hämtade honom och han var så galet fin och lik!!! Det är exakt en liten kopia av Nico. Jag blev så tagen att jag började gråta när hon gav mig den.
Och det mest fantastiska är att det faktiskt är Nicos egna päls med i den!
Jag sparade massa päls vid en klippning för länge sedan och nu kom det till användning.
Han är fortfarande med oss ❤️
De smider semesterplaner
Idag fick reklamblad från Kolmården.
Det var två här hemma som lusläste tidningen och studerade kartan in i minsta detalj ❤️
De har pratat om att åka dit igen ända sedan vi åkte därifrån förra sommaren. Enligt dom SKA vi dit i sommar.
Både hade ju feber när vi var där förra året så jag förstår dom ❤️
Veckan som gått
Det var tungt att gå upp i onsdags morse. Allt känns tungt.
På onsdagar åker jag lite senare än övriga familjen och när de åkt så var det så tomt och ödsligt här hemma, jag hade ingen jycke som sällskap. Jag grät mig igenom frukosten i min ensamhet.
Och ingen att klappa om och säga hejdå till. Ingen som satt på hallmattan och tittade bedjande på mig med stora bruna ögon.
Och när vi kom hem fanns det ingen som skällde ut oss och blev helt tossig av lycka över att se oss igen.
Farmor var redan här när vi kom hem. Jag var helt slut så jag gick in och la mig.
De andra var ute en stund och byggde sedan lego
Torsdags morgonen var lika ensam och ödslig den här hemma.
Ett hem utan djur är verkligen dött! 😔
Jag fick jobba för två denna dag pga. sjukdom. Men det gick bra. Jag gjorde så mycket jag hann innan det var dags att hämta på dagis.
Jag hade sällskap av denna gamla fining ❤️
När jag gick där och dammsög stora schäferpälstussar så kom tårarna när jag insåg att jag aldrig mer få se Nicos pälstussar virvla runt hemma...
När jag hämtat barnen på dagis överraskade jag med teater.
Kommunen bjöd på påsklovsteater. Den handlade om trollet i bockarna bruse. Det var en blandning av både dock och skuggteater.
Barnen tyckte det var bra! Elsa blev riktigt fängslad av handlingen stundvis 😊
Vi kom hem lite innan 15 och jag var helt slut. Och hungrig! Jag hade inte en tanke på att ta med mig någon lunch till mig själv och hann heller inte stanna och köpa något mellan jobb, dagis och teatern.
Idag har barnen varit hemma med farmor och farfar. De hade varit ute hela förmiddagen.
Jag kom hem framåt 12 och då satt de och åt lunch.
Jag är helt slut även idag. Legobygget har fortsatt så jag kunde slänga mig på soffan.
Nu ligger vi alla tre i soffan och kollar film. Men snart börjar nog tjatet om mellis....
Vill ha!
Denna tvål luktar helt fantastiskt! Vill ha!!!
Jag är kär!
Lilla fröken har humör
Denna lilla frökens kropp är helt proppfull med humör och känslor. Så full att den exploderar minst två gånger varje dag.
Hon har humör utan dess like och det svänger på en sekund.
Hon blir så arg och förbannad att hon bara skriker. Helt hysteriskt.
En stund senare är hon oerhört närhetstörstig och försöker krypa in under skinnet på mig. Samt pilla öronen av mig.
Nästa sekund kan hon ingenting. Inte gå. Inte stå. Inte borsta tänderna. Inte sluta skrika. Inte klä på sig. Osv osv.
- Jag kan inte!
Samt
- Jag vill inte!
Är de ord hon nästan enbart använder sig av nu.
Och fruktansvärt retlig är hon också!
Man ber henne göra något eller ber henne sluta göra något och tillbaka får man bara ett retligt leende och flin eller döva öron.
Igår kväll fick hon ett utbrott vid läggningen. Hon vägrade tvätta händerna. Hon satt på mattan i badrummet i över 10 minuter och strejkade. Tillslut bar pappan in henne till sängen och då brakade skriket loss. Jisses alltså!
Imorse vägrade hon stoppa tandborsten i munnen och borsta. Jag bad henne vänligt säkert 10 gånger men hon bara nonchalerade mig.
Mitt humör är långt ifrån stabilt just nu och jag exploderar tyvärr ganska fort av allt detta tjat om ALLT.
Frågvis till tusen är hon också!
- Vad är det?
- Gjorde du?
- Varför då?
- Och sen då?
Är några av alla favorit frågor just nu...
😉
Just nu
Vi har nyss kommit hem och nu slängt oss på soffan. Skönt!
Albin saknar Nico idag, så han tog med sig fotot till soffan ❤️
Han är med oss ❤️
Efterträdare
Idag köpte jag mig en ny sovande vakthund att ha ute på trappan
Men den är inte ens hälften så fin och go som vår föredetta "vakthund" ❤️
Och inte heller skäller den och gruffar på fåglarna.
Livet ska gå vidare
Fy vilken seg och ledsam dag. Men nu är den äntligen slut. Dags att gå vidare!
Jag låg mest i sängen under dagen och Peter och barnen fick sköta sig själva. De var ute en lång stund efter lunchen.
Framåt eftermiddagen masade jag mig upp och anslöt till de andra i soffan. Elsas eftermiddags humör var inte jätteroligt....
Vi började med middagen tidigare än vanligt, för att hålla oss sysselsatta.
- Vi äter pasta och bacon idag bara för att Nico också tyckte om det.
Sa Albin när vi satte oss vid bordet ❤️
Efter maten bestämde vi oss för att ta en tur med bilen.
Peter var in och lämnade sin Passat på verkstaden imorse och fick en lånebil under tiden. Den ville han ut och testa 😉
Vi åkte sightseen på små kringelikrok skogsvägar här hemikring där jag aldrig åkt tidigare. Kul att se nytt.
Elsa somnade ju såklart.
Vi var hemma vid 18.30 och det var läggdags omedelbums.
Jag var lite orolig att Elsa skulle ha svårt att somna om igen men det gick faktiskt väldigt lätt. Skönt!
Istället hade Albin för ovanlighetensskull svårt att somna. Övertrött och säkert massa tankar som flaxade runt inne i hans huvud ❤️
Jag har grinat lite titt som tätt hela kvällen. Det finns liksom inget slut.
Letade fram ett kort och tände ljus för vår älskade och redan otroligt saknade jycke ❤️
Det är så tomt när det inte ligger någon på golvet intill en.
Och fylla på vattenskålen innan jag gick och la mig behövdes inte längre.
Och det ligger ingen på tröskeln i dörrhålet in här i sovrummet
Jag har ingen att stryka över huvudet och pussa godnatt på ❤️
- Vad gjinar du för mamma? Frågade Elsa när jag började gråta i eftermiddags.
- Jag är ledsen.
- För att Nico är död i himlen? Frågade hon ❤️
Helt rätt!
Och innan ens Nico hann lämna uppfarten här hemma i förmiddags så kläckte Albin ur sig:
- Men om typ sju dagar kan vi väl köpa en ny hund?
❤️
Och imorse diskuterade barnen:
Albin: Snart är Nico död.
Elsa: Mmm. Vi får köpa nytt djur.
Albin: Nä det ska vi nog inte.
Elsa: Vi kan köpa katter istället!
Albin: Nä, dom äter inte hundmat.
Sista gosstunden tillsammans i sängen igår kväll ❤️
Den sista veckan tillsammans ❤️
Onsdag 12/4-17
Nu har det gått lite mer än 24 timmar sedan jag tog beslutet, att låta vår älskade gamla jycke få vandra vidare upp till hundhimlen.
På tisdag förmiddag kommer en veterinär hem hit till oss och låter Nico få somna in.
Detta känns så himla märkligt, att veta att vi bara har en vecka kvar tillsammans med honom. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag gråtit idag. Tårarna ligger och bränner heeela tiden och jag är så svullen runt ögonen.
Det är hemskt det här!
Han har ju en längre tid haft problem med sina ögon, torra ögon pga. dålig tårproduktion, men med ögonsalva och ögondroppar har det varit stabilt. Men nu sedan några veckor tillbaka har det blivit ytterliga sämre och salvan tycks inte hjälpa längre. Tvärtom, vi började märka att det blev värre. Hans ögon blev väldigt irriterade, mer grumliga igen och han har fått kämpa med att titta längre stunder. Helst har han legat och sovit mestadels av tiden. Och i söndags märkte vi att hans syn blivit sämre. Det är inget han visat på tidigare.
På vägen hem från jobbet i söndagskväll brast det för mig, jag började på allvar förbereda mig för att ta det slutgiltiga beslutet. Hemskt!
På måndags morgonen ringde jag veterinären och bad om att få en telefontid med vår veterinär. Sent på eftermiddagen när jag var på jobbet ringde han tillbaka och ville att vi skulle boka in en tid. Första bästa tid han kunde erbjuda var på onsdag efter påsk. Det kändes långt bort men vad skulle vi göra? Vi pratar lite till och precis innan vi ska lägga på så säger han: Nä fan! Jag vill inte att Nico ska behöva blunda sig igenom sin vardag ända till nästa vecka, jag fixar fram en tid till er till imorgon eftermiddag hos min kollega!"
Tack för det! Och när vi lagt på kom tårarna igen. Och ytterligare några gånger under kvällen.
Efter middagen på tisdagen åker jag och Nico in till veterinären. Han var superlycklig över att få hänga med mig i bilen. Helt ovetandes om varför.
Vi träffar en jättegullig veterinär, hon inspekterar ögonen, mäter tårvätska, mäter trycket och tittar efter skador på hornhinnan. Men hon blir inte klok på något. Tårvätskan är bättre än någonsin, inga skador syns och trycket ligger på ok värde. Det enda hon kunde konstatera var att pupillerna inte reagerade som de borde samt att han är väldigt grå i ögonen.
Hon föreslår att remittera oss till en ögonspecialist i Stockholm. Jag frågar vad hon tror de kan komma fram till och hon är väldigt osäker. Enda gissningen hon kunde göra var att det är den gråa starren som förvärrats och börjat påverka synen.
Jag känner då att det inte är värt att luska vidare. Han är ändå över 12 år.
Hon förstår mig och tycker inte alls att jag tänker knasigt. Vi pratar istället vidare om en eventuell avlivning, lite praktiskt och ekonomiskt.
Redan i söndags när jag började tänka i denna bana tänkte jag att vad fint det vore om han kunde få somna in här hemma, så jag frågade om det alternativet finns. Det gjorde det. På tisdagar har de en veterinär som åker på hembesök.
Det slutade med att vi bokade in ett hembesök kommande tisdag. Vi kan när vi vill avboka och vi kan även komma in tidigare om vi vill.
Fy så hemskt det var! Att åka därifrån med en sådan tid inbokad.
Nico var överlycklig när vi kom ut därifrån. Helt ovetandes om vad som väntar
I bilen påvägen hem från veterinären. En glad hund som fick åka därifrån och en superledsen matte som bölade som en gris hela vägen hem ❤️
Skärtorsdagen 13/4-17
Idag hade vi en tid hos hundfrisören inbokad på morgonen, Nico skulle bli sommarsnaggad. Men vi avbokade den. Visst tycker han det är skönt att bli av med all päls, men han tycker inte det är lika roligt under processen så vi förskonade honom från det.
Även idag har tårarna bränt i ögonen flertal gånger men jag har lyckats hålla dem tillbaka.
Jag jobbade i förmiddags medan Peter, barnen och jycken inledde lite påsklov.
Nu ikväll var vi bort bjudna på middag så vi lämnade jycken hos farmor. Lugnare för honom så. Han sover där inatt och imorgon skjutsar farmor hem honom hit. Detta blir sista gången han får sin egentid hos farmor och sin sista promenad med sin lilla tjej Skorpan. Dock är både farmor och jycken är helt ovetandes om det.
Fy vad jobbigt det är! Hela tiden snurrar tankarna i huvudet om att vi bara har några få dagar kvar tillsammans. Det gör så fruktansvärt ont i hjärtat. I 11 år har Nico och jag hängt ihop. Det är länge! Han är en del av mig. Det kommer bli så tomt utan honom.
Trots att han har det så jobbigt med ögonen nu så är han ändå sitt vanliga han. Livslusten och glädjen finns kvar. Han vill gå ut. Han vill leka. Han vill vara med.
Detta gör situationen så märklig, att släcka ett liv med sådan livsgnista.
Men samtidigt känns det inte värdigt att låta honom leva vidare och ha det jättejobbigt med ögonen. Att inte kunna ha ögonen öppna några längre stunder samt att synen försämrats.
Vi ska istället låta honom vandra vidare upp till hundhimlen med svansen i topp och ge honom ett värdigt avslut.
Alltså han är ju så jävla fin!!! ❤️ Man verkligen ser livslusten i honom. Inget skvallrar om att han egentligen är en gammal gubbe ❤️
Långfredag 14/4-17
Usch! Dagarna är olidliga. De är enbart en lång väntan och nedräkning. Precis som att dra av ett plåster vääääldigt långsamt. Hade det inte varit påsk och veterinären inte haft öppet hade jag nog bestämt mig för att få det avklarat tidigare. Men samtidigt känns det väldigt bra att vänta till tisdag och få det gjort här hemma. Det känns fint och värdigt för honom.
Tårarna har fyllt mina ögon många gånger även idag. Stundvis vill jag inget hellre än att bryta ihop och bara skrika. Men det går inte när man har barn, de vet inget ännu och de skulle ju bli helt förskräckta att se mig tokgråta helt plötsligt.
Jag försöker hålla mig sysselsatt hela tiden och ha tankarna på annat håll men det är så svårt. Och allt känns bara trist, pest och pina.
Innan farmor och jycken kom hem hit i förmiddags höll jag på att längta ihjäl mig efter honom. Igår erbjöd farmor dessutom att han kunde stanna hos henne till på lördag, jag höll på att få panik.
-Nej nej! Kom imorgon! Lyckades jag haspla ur mig.
Man tänker att man ska försöka ta till vara på våra sista dagar tillsammans nu. Men det är svårt! Hur gör man det?
Vi ger honom lite gott att äta titt som tätt. Det är han inte van vid nu sedan några månader tillbaka, efter att hans mage blivit ännu mer känslig. Så han anar säkert lite oråd nu när han får små smakbitar av både det ena och det andra.
När det är dags för promenad låter vi honom bestämma vilken runda det blir.
Och givetvis stannar man till och klappar och gullar med honom både nu och då. Fast det har man ju alltid gjort!
Hur kan vi mer kan ta till vara på sista tiden nu?
Idag har hans ögon sett mycket mycket finare ut igen. Inte alls sådär gråa och grumliga. Och synen verkar inte heller vara så påverkad längre. Men irritationen finns kvar.
Detta gör ju situationen och det tagna beslutet ännu mer märklig! Men vi/jag ska INTE ändra oss. Beslutet är taget och bearbetningen har och pågår för fullt.
Dagen då vi måste säga adjö kommer förr eller senare ändå. Att ögonen huxflux skulle bli helt bra nu efter ett par års krångel är ju minimal. Och dessutom har ju hans mage blivit ännu känsligare nu på sistone än den varit tidigare och det känns inte heller bra att han ska gå runt och ha ont i magen, käka gräs, kräkas, vakna på nätterna och behöva gå ut med diarré.
Och vad råkar han ut för härnäst? Ett blåsljud på hjärtat är ju också konstaterat sedan tidigare bla.
Nä, på tisdag ska vi låta honom få dra sin sista suck med svansen i topp. Och vara tacksamma för alla år vi fått med honom.
Och där kom tårarna igen.....
Vad vi än gjorde dessa sista dagar så var han med oss. Här hjälpte han mig nere vid växthuset och trädgårdslandet.
Påskafton 15/4-17
Ännu en dag förbi och en dag mindre kvar tillsammans.
Ena stunden önskar jag att tiden gick fortare, så det blev tisdag och allt blev överstökat. Men nästa stund vill jag hellre stanna tiden och låta oss ha varandra kvar.
Idag har allt ändå känts lite lättare men tårarna gör sig påminda titt som tätt än.
Imorse när vi gick upp sken solen. Nico la sig på mattan i köket där en solstrimma tittade in. Så som han alltid brukar göra medan vi äter frukost. Sedan hade han bråttom ut på sin älskade trapp för att lapa vårsol. Det känns väldigt bra att han hunnit njuta av flera härliga och soliga vårdagar även denna vår. Han är som jag och älskar våren. Han ligger ute på trappan och njuter så mycket han kan och får.
Idag satte jag mig ute på trappan med honom och min frukostmacka och kaffe. Vi åt av mackan båda två och njöt av solen.
Hela förmiddagen var ute och tillsammans. Vi grejade med vårt att Nico låg och chillade i gräset intill. Precis som alltid. Han vill vara med där det händer saker och där det finns människor. Han vill inte vara ensam.
Flera promenader har vi gått också, han har fått välja väg.
Han har skällt på fåglar ute och på sina hjärnspöken. Precis som vanligt.
Vi har lekt och kastat nallen. Precis som vanligt.
Och nu ligger han här i fotänden av sängen och snarkar och snagglar på hans alldeles egna vis. Precis som vanligt. Fy sjutton vad jag kommer sakna alla hans ljud! Jag kommer säkerligen inbilla mig att jag hör dom låååångt efter även när han inte finns hos oss längre.
Fy så ödsligt att komma hem till ett tomt hem varje dag. Det är ju underbart att få komma hem, öppna dörren och välkomnas av en överlycklig skällande och ylande jycke. Oavsett om man varit borta 5 minuter eller 5 timmar.
Min trogna och underbara livskamrat, hur ska jag lära mig att leva utan dig vid min sida?
Låg och tuggade lite pinne i det varma vårgräset ❤️
Påskdagen 16/4-17
Idag vaknade vi upp till en vit värld ute och snön föll och yrde till och från hela dagen.
Det berörde inte jycken nämnvärt, han travade glatt på i snön och blåsten på morgonpromenaden. Och så hann han ju käka lite mer snö! Han har varit tokig i att äta snö denna vinter. Han har hellre gått ut och ätit snö än druckit vattnet i sin vattenskål inne. Knäppis ❤️ Och igår morse när han gick ut på trappan så var vattnet i hans vattenskål ute fruset. Gott! Tyckte han och slickade nöjt på isen flera gånger under dagen.
Vi var ute en stund i snöyran på förmiddagen men Nico lessnade efter promenaden och ville gå in istället. Jag och ungarna var kvar ute lite till, när vi kom in busade vi med nallarna. Han är fortfarande lek och bussugen, som vanligt.
Idag har ögonen varit lite mer irriterade och "hängiga" men han är så tapper. Ute tycks han hade lite lättare.
Efter lunchen la vi oss på soffan och tittade film, och som vanligt låg jycken på golvet nedanför soffan. Alltid med på ett hörn.
Vi åt pannkakor till middag idag, enbart för att han skulle få smaka lite en sista gång. Han älskar ju pannkakor.
Efter middagen hängde Peter med mig på jobb och vi tog jycken med oss. Han blev överlycklig över att få följa med ❤️
Nu på kvällen har vi försökt föreviga tassavtryck men det var skitsvårt att få till bra. Tyvärr.
Nu snarkar han gott här nere i fotändan på sängen. Älskade hund. Nu är slutet nära. Imorgon är vår sista dag tillsammans. Det gör så fruktansvärt ont att tänka på och känns så ofattbart. Samtidigt som det känns bra och befriande att låta dig sluta ditt liv utan för många och onda krämpor. Vi ser hur besvärad du är med dina ögon och det gör ont i oss. Vi vill bara ditt bästa. Du har gett oss så många fina stunder och våra minnen av dig är oändligt många. Dig kommer aldrig någonsin gå att ersätta.
Jag har svårt att tänka mig ett fortsatt liv utan hund, men jag kan inte heller tänka mig ett liv med en ny hund.
Han ser ju inte överlycklig ut i snöyran men han tyckte det var helt okej 😊
Annandag påsk 17/4-17
Sista dagen tillsammans. Svårt att förstå och svårt att greppa. Allt vi gör gör vi för sista gången tillsammans...
Dagen har ändå flutit på fort, jag var iväg och jobbade i förmiddags och klockan 13 var vi bjudna på kalas. Vi hade inte hjärta att lämna jycken ensam hemma flera timmar på hans sista dag så han fick följa med. Det hade han inget emot alls! Han älskar ju att få vara med och vara påväg.
Han fick dock ligga kvar i bilen medan vi kalasade, vi förskonade honom från allt stoj som uppstår med alla lekande barn. Men vi var ut till honom ett par gånger och lät honom få komma ut och röra på sig, så han var nöjd ändå.
Efter kalaset åkte vi vidare direkt till farmor, vi var dit bjudna på middag. Så en liten kisspromenad i Rimbo hann han med en sista gång. Och ett snabbt hej till sin lilla promenadkompis Skorpan.
Vi kom hem lite innan 19 och innan vi läste godnatt sagan för barnen så berättade vi vad som kommer hända imorgon. Vi har inte sagt något till dom tidigare för att förskona dem från massa funderingar i flera dagar, men vi ville ändå att de skulle vara lite förberedda inför imorgon.
Vi berättade att när jag och Nico var hos veterinären i tisdags så fick vi veta att det inte finns någon medicin som kan göra Nicos ögon friska och bra igen och att vi låter honom få somna och aldrig mer vakna och hamna uppe i himlen innan han blir ännu mer sjuk, ser sämre och får ont.
Dom tog det bra. Albin förstår nog ganska bra men han har nog svårt att greppa det hela ändå.
Elsa är nog inte alls medveten om vad det innebär.
Jag var lite orolig att de skulle få massa funderingar och svårt att somna men så blev det inte. Skönt!
Jycken själv är å andra sidan helt slutkörd efter att ha varit ute på vift hela dagen. Han tok däckade när vi kom hem ❤️ Men vi har väckt honom flera gånger och gullat och gråtit med honom. Han och husse har tagit deras allra sista kvällspromenad.
Husse har alltid sagt till Nico att han ska få en egen skål med ostbågar innan han dör, och ikväll var det dags. Han fick en skål med 5 ostbågar i och fick äta dem i soffan. Vi vill ju inte att han ska behöva ha ont i magen hans sista natt därav enbart 5 bågar.
Jag försöker föreställa och förbereda mig på hur det kommer kännas och gå till imorgon, men det är nog omöjligt.
Tanken på att det imorgon är sista gången vi någonsin ser honom är svår att greppa. Det går ju inte att se sig mätt på honom! Jag har inte lyckats med det på 11 år! Han är ju så jävla fin och go!
Han har varit så otroligt trogen och lojal alla dessa år. Fast samtidigt haft en egen vilja.
Även om han aldrig riktigt varit en knähund så har han aldrig varit längre bort än någon meter från en. Han har tom. svansat efter en in på toan måååååånga gånger. Och ofta har han legat på badrumsmattan och väntat medan man duschat. Och när jag duschat klart så har han slickat bort vattendropparna från mina ben. Kärlek!
Han har älskat alla och alla har älskat honom ❤️
Att vara ensam har han aldrig gillat. Han har alltid velat vara med. Att vara på språng och påväg har varit hans melodi. Målet har inte varit så viktigt, bara han fått vara med så har han varit mer än nöjd.
Åka bil, tåg och buss har han älskat. Och gå i stora folksamlingar är inget han har ryggat tillbaka för. Tvärtom!
Älskade vovve! Imorgon kommer du lämna ett enormt stort tomrum. Som aldrig kommer kunna fyllas igen.....
Tisdag 18/4-17
Inatt vaknade jag av att Nico tassade ut i köket och drack vatten. Aldrig mer kommer jag få höra de tassarna tassa runt.
Imorse vaknade jag med Nico liggandes på mattan nedanför min sida av sängen och kände mig lugn och samlad. Men så fort barnen började prata om allt så kom tårarna.
Vid frukosten fick han en liten egen ostmacka.
08.15 ringde veterinären och checkade av läget. Jag brast i gråt innan jag ens hunnit svara. Jag berättade att vi inte ångrat oss och hon meddelade att hon är hos oss om cirka en timme.
Jag klippte av några pälslockar att spara som minne ❤️
Jycken och jag tog vår allra sista morgonpromenad. På marken låg lite nyfallen snö och solen sken. Han fick välja väg, vi gick rundan runt hästhagarna. Han svansade på så glatt, helt ovetandes om allt. Halvvägs hemma kom gråten igen.
Solen värmde gott och vi njöt på trappan.
Barnen ville vara hemma från dagis idag så de var ute och lekte. Elsa kände sig lite illa till mods och höll sig intill mig. Albin sysselsatte sig med sitt. Precis som sin far.
När veterinären svängde upp här på infarten vid 09.20 cirka så var Nico i full färd med att beta gräs intill husväggen.
Solen sken hela morgonen men en liten stund innan veterinären kom så gick den i moln, det blev kallt och det började snöa lite.
Jag skrev på papper om avlivning, Peter klappade hejdå. Barnen blev lite osäkra och ville varken klappa eller säga hejdå.
Jag, veterinären och Nico gick in. Det var inga som helst svårigheter att få med honom in, veterinärens byxor luktade nämligen mycket intressant. Inne skuttade och sprallade han in i vardagsrummet och började leka med sina nallar. Vi busade lite och så fick han en lugnande spruta i nackskinnet. Vi fortsatte busa och veterinären gick ut. Knappt en minut efter injektionen kom tröttheten och bakdelen blev ostadig. Men busandet med nallen fortsatte ända till han några sekunder senare, 09.29 la han sig ner och snarkade. Med nosen på sin nalle, på sin älskade matta här hemma i vardagsrummet omgiven av legobyggen. Precis EXAKT så jag hade en bild av hur det skulle gå till ❤️ Han snagglade och sov såååå gott.
Jag låg bredvid och klappade, grät och pratade.
En liten stund senare kom veterinären in igen och satte en kanyl i ena frambenet. Nico märkte ingenting.
Först sprutade hon in narkosmedel och därefter en överdos sömnmedel. Jag låg bredvid hela tiden och klappade på honom. Hans lilla hjärta slutade slå redan innan allt sömnmedel var insprutat.
Cirka 09.40 tassade han glatt vidare upp till himlen, med svansen i topp ❤️
Med en gång översköljdes jag av ett lugn.
Peter och barnen kom in och sa hejdå.
Vi förklarade att han slutat andas och hjärtat slutat slå. Att han sover jättehårt, aldrig mera vaknar och är uppe i himlen nu.
Allt var så fint och barnen var så lugna och förstående.
Elsa plockade fram sitt leksaksstetoskop och både hon och Albin lyssnade på Nicos hjärta som inte slog längre.
Veterinären kom in med en kartongkista och vi hjälptes åt att bädda iordning i den.
Vi la ner hans dyna som han alltid ligger på i köket och jag lyfte ner honom.
En av hans nallar la vi också ner, lite godis och några grässtrån. Elsa bäddade om honom med en av deras babyfiltar. Och varsin liten teckning la de ner också.
Allt blev perfekt! ❤️
Jag pussade och sniffade på hans huvud en sista gång. Och försöker minnas hans doft.
Lägga på locket på lådan klarade ingen av oss, det fick veterinären göra. Och så bar hon ut honom till bilen. Vi följde med ut på trappan och vinkade hejdå en sista gång 10.00.
Där och då kände jag mig väldigt lättad och befriad. Det har varit hemskt att gå och vänta på detta en hel vecka men det har varit sååå värt det nu när det är färdigt. Det blev precis så som jag önskade och hoppades.
Här hemma är det väldigt tomt nu.
Hade vi velat hade vi fått ha kvar honom här hemma under dagen för att ta farväl i lugn och ro och själva åkt in och lämnat hos veterinären senare, men vi kände oss färdiga när vi bäddat ner honom i lådan.
Och det känns bättre att det är han som åker ifrån och lämnar oss, än att vi skulle åka in och lämna honom senare.
Elsa var tagen och var nära att brista i gråt när vi sa hejdå och Nico åkte. Alla bitar föll nog på plats för henne då, vad det innebar.
Albin var också tagen men bearbetar allt genom att prata om himlen och allt. Han hittade en liten pälstuss på golvet i vardagsrummet som han plockade upp och la in på hans rum ❤️
Förmiddagen har varit avslagen här hemma. Jag bad Peter stanna hemma hela dagen.
Albin har sysselsatt sig med legobygge och pappan och Elsa har "spelat" memory.
Samtidigt har vi pratat om Nico. Om minnen och var han är nu.
Han är uppe i himlen och mår bra och tittar ner på oss.
Efter lunchen gick de andra ut. Jag har legat kvar i sängen. Och ätit godis till lunch.
Jag känner mig bara helt tom och urladdad. Min bäste vän är borta. Han som alltid funnits vid min sida i 11 år! Saknaden är redan enorm ❤️
Ja, våran påsk har ju inte varit särskild livad. Men vi har försökt göra det bästa av situationen. Jag har nog dock inte varit så himla trevlig hela tiden. Och inte heller så engagerad i att "fira" påsken. Men vi har umgåtts nonstop hela familjen och försökt ta till vara på varje minut. Det kommer kännas otroligt fint att tänka tillbaka på, att vi njöt av varandra tillsammans heeeela påskhelgen ❤️
Vi har förskonat barnen och alla er andra från att behöva veta vad som väntade. Jag har inte orkat berätta och jag hade aldrig orkat ta emot er stöttning och sorg, därav att jag inget berättat. Jag hoppas ni förstår.
Och nu efteråt önskar jag heller inga "beklagar sorgen" samtal. Inte ännu iallafall. Jag är inte redo. Jag vill inte! ❤️
Du och jag på vår allra sista promenad ❤️
Sista stunden på din älskade trappa i vårsolen ❤️
Här föll du in i sömnen, mitt i leken och på din nalle. På din matta. Med mig intill ❤️
Påskdagen och annandagen
I söndags vaknade vi upp till ett vinterland utanför. Det hade snöat mer eller mindre hela natten.
Barnen blev överlyckliga när de tittade ut och såg hur det såg ut.
-Mamma!!! Du måste plocka fram våra overaller så vi kan gå ut!!!
Tjatade dom om hela morgonen. Jag var inte lika entusiastisk tyvärr.
Pappan i huset åkte iväg på jobb efter frukosten och jag och barnen spenderade förmiddagen ute i snöyran
Stackars alla knoppande blommor...
Tillslut lyckades jag lura in snöfantasterna och vi plockade fram de nya pysselböckerna de fick av påskharen. Lagom när vi ätit luch kom pappan hem igen.
Sedan la vi oss på soffan och kollade film. Det har blivit mycket film denna kalla påsk. Men det är mysigt och skönt det med ❤️
Jag trotsade snön när vi var ute på förmiddagen och plockade årets första nässlor och kokade soppa till middag. Och stekte pannkakor. Gott!
Efter maten följde Peter med mig och avverkade mitt måndagsjobb. Tackar för det! ❤️ Jycken var också med på ett hörn som hjälp 😉
Barnen var hemma med farfar.
Vi åkte hemifrån vid 17 cirka och var hemma igen vid 20. (Jätte halt på vägen och vi hade sommardäck på.)
Alla var fortfarande vakna 😉 De höll på att klä på sig pyjamas påstod de.
Farfar gick hem och vips så var nattningen klar.
Det snöade i stort sett hela dagen. Blääää!!!
Annandagen hade jag klockan på ringning vid 07, jag skulle nämligen iväg på lite extrajobb. Jag åkte lite efter 08 och var hemma strax efter 12.
Snön fortsatte dala till och från även denna dag.
Klockan 13 var vi bjudna till syssling Viktors 4 års kalas.
Kakor, bullar, glass och tårta. Och massa lek och bus. Härligt!
Jycken var med och satt i bilen, han och jag tog en promenad och hälsade på deras höns
Vid 16-tiden drog vi vidare till farmor, där vi skulle få middag.
Elsa tog en powernap i bilen påvägen dit ❤️
Innan maten pysslade och grejade lite
När vi ätit oss mätta på hemgjord pizza och glass till efterrätt så åkte vi hem.
Vi var hemma lite innan 19 så det var läggdags på stört.
Och därmed var årets påskhelg slut. Den har känts väldigt lång och vi har haft det bra tillsammans. Vi har gjort det vi haft lust med. Jag har tupplurar varje eftermiddag i soffan 😉
Synd bara att det varit så kallt och tråkigt ute mestadels. Men men...
Äckliga kryp!
Idag tog jag årets första fästing
På jycken såklart.
Usch!!!
PS.
-3 grader ute. Snön faller för fullt och det är helt vitt ute....
Kände nästan på mig detta när jag plockade undan overaller och vinterskor förra veckan.
Långfredag och Påskafton
Vi vaknade upp till en kall och ruggig långfredag. Hela dagen kändes grå och trist. Men vi slapp ju iallafall snö!
På förmiddagen tog vi årets första gemensamma cykeltur.
Albin trampade egen cykel medan Elsa satt i cykelkärran. Förra året fick hon så ont i benen om hon cyklade mycket och det vill både hon och vi slippa igen.
Vi trampade ner till M&M och hälsade.
Sedan trampade vi hem igen och strax efter vi kommit hem så anlände farmor och jycken.
(sekunden efter jag tog cykelkortet så kom det en bil bakom oss och Albin fick så bråttom att köra in till kanten att han varken hann bromsa eller svänga och rullade rakt ner i diket och in i intill liggande gärdesgård. Haha! Allt gick i slowmotion så ingen skada skedde.)
Vi fixade ett litet simpelt påskbord till lunch och bjöd farmor.
Det var Albin som propsade på att vi absolut var tvungna att äta påskmat med sill och sånt. Både Peter och jag hade tänkt skippa det men se det gick inte 😉
Farmor hade träffat påskharen påvägen till oss fått påskägg. Dessa avnjöts i soffan framför en film. Elsa provslickade på de flesta av sina godisar och gillade dem inte och matade istället farmor med dem. Haha! Men choklad lyckades hon smeta i halva ansiktet ❤️
Vi trotsade kylan ute och gick ut igen. Man fick hålla sig sysselsatt för att inte frysa ihjäl.
Jag började förbereda trädgårdslandet bla.
Och så lyckades jag lura grabbarna att hjälpa mig gräva färdigt nya rabatten vid källartrappan. Tack!
Till middag stekte pappan hamburgare. Tanken var att de skulle grillas men ingen ville vara ute mera 😉 Sen middag blev det och så var det kväll.
Idag på självaste Påskafton vaknade vi upp till mestadels blå himmel och sol! Men fortfarande kaaaallt! Tydligen var det -8 grader tidigare på morgonen. Burrr!
Men ungrarna hade bråttom ut efter frukosten ändå. De skulle nämligen ut och se om påskharen varit här igen. Och det hade han!!! 😉 Uppe i slänten bakom farfars hus
- Oj vad stooort ägg!!! Vrålade Albin när han hittade sitt.
- Men bara tre små chokladharar i! Vad snålt! Fräste han när han öppnade det....
En ny vattenflaska, tröja och suddgummi räknades inte alls. Och inte heller sakerna som låg bredvid.
Jycken hittade ett ägg han också och han klagade minsann inte! ❤️
Vi var ute hela förmiddagen. När solen tittade fram mellan molnen var det riktigt skönt! Men när den gick i moln var det fasligt ruggigt.
Vi höll oss sysselsatta för att hålla värmen.
Peter hjälpte mig med mitt bygge ute och nu börjar man ju se vad det är tänkt att bli 😊 Nu är den täckt med nät upptill också. Bara nedre delen kvar.
Elsa bjöd mig och jycken på sandfika.
Albin grejade mest med sin grävskopa. Det är hans intresse/jobb just nu, köra runt sin grävmaskin på skrindan och stanna till och gräva lite här och där.
Efter lunchintag la vi oss alla på soffan och tittade på film. Skönt ❤️
Och återigen kom påskharen på besök! Helt galet! Denna gång var det Elsas gudfar som sett honom och kom in och tipsade oss 😉
Han stannade kvar och lekte en stund med barnen också. Elsa höll sig på avstånd en stund innan blygheten släppte och hon gav sig in i leken hon med ❤️
Husvagnen har fått komma fram från sin vinterplats också. Farfar och Albin körde fram den med traktorn.
Vi var ute hela eftermiddagen, fast att solen mest lyste med sin frånvaro.
Barnen plöjde och harvade sandplätten där poolen brukar stå. Det blir en ojämn botten i poolen i år 😉 Pappan var måttligt imponerad 😉
Idag trotsade vi tråkvädret och plockade fram grillen och grillade korv till middag. Samt invigning av en av Peters vinster på julklappsspelet vi hade i julas. Den fungerade bra och gav fin glöd 😊
Sen middag även idag men ungarna hann med lite chips i soffan till slutet av bompan ❤️ Sånt är viktigt!
För andra kvällen i rad somnade Elsa själv, utan sällskap i sängen efter godnatt sagan. Duktig tjej!
Meeeen, hon hann gå på toaletten två gånger, möblera om lite inne på sitt rum och greja med både det ena och det andra innan hon somnade. Men det tog nog inte mer än en halvtimme ändå! 😊
Glad Påsk önskar vi!
Tisdag- Torsdag
Veckan har rullat på i samma fart som alla andra. Man hinner inte med. Som vanligt....
Elsa var ju förkyld förra veckan, hon har fortsatt snora denna vecka men mått bra för övrigt. Och märkligt nog har alla vi andra sluppit undan nästan helt. Vi har alla nyst lite både nu och då men det har hittills inte utvecklats till något mera. Skönt!
Albin har haft full koll på nedräkningen av dagarna fram till påsken.
I tisdags var det jobb och dagis på förmiddagen som vanligt.
På eftermiddagen njöt vi av våren ute.
Jycken ligger ute på trappan och njuter så ofta han kan och får ❤️
Onsdagen utspelade sig lika som tisdagen i stort sett.
Vi var väl in och tog igen en stund med en film när vi kom hem från jobb och dagis och därefter gick vi ut.
Jag och Elsa tog en promenad med jycken
Glad Påsk gick hon och vrålade medan hon viftade med den avbrutna cykelflaggan.
Jag borstade bort massa gammal vinterpäls på jycken och la ut till småfåglarna. Vi hoppas de fattar vinken och bygger bo i våra nya holkar i äppelträdet. Än verkar ingen bosatt sig i dem.
I torsdags var det bara jag som hade en vanlig jobbdag. Resten av familjen hade tagit påsklov.
Men jag var hemma igen redan strax efter 13 och inledde mitt påsklov 😊
(Albin var dock lite besviken att behöva vara ledig just en torsdag från dagis. Han missade ju soppan och pannkakorna som alltid serveras till lunch då!!!)
På kvällen var vi bjudna på middag hem till min chef/jobbarkompis. 17.30 skulle vi vara där. Vi som väldigt väldigt sällan är iväg hemifrån om kvällarna var mycket nyfikna på hur barnen skulle mäkta med att vara borta och uppe låååångt efter vanlig läggdags 😉
Vi la oss alla för en liten eftermiddagsvila när jag kom hem från jobbet. Pappan och Albin slumrade men jag och Elsa gjorde det inte. Eller hon såg till att varken jag eller hon råkade somna. Hon gjorde allt för att inte råka blunda. Prata, sjunga, gymnastisera, vråla och skratta bla. Efter en timme gav jag upp.
På vägen dit skjutsade vi jycken till farmor, där han sov över.
Kvällen borta gick bra ändå. Mycket bra! Vi åt och hade trevligt. Ungarna såg vi inte mycket av, de underhöll sig själva med lego och film tillsammans med tre andra pojkar på 6 och 4 år.
Framåt 22 började Elsa bli sliten och kom ut i köket och gosade i knät titt som tätt ❤️
Hon blev glad när hon insåg att de fanns en katt i huset 😊
Vi vuxna drack vin och spelade sällskapsspel. Mycket trevligt! ❤️
Framåt midnatt bytte vi om till pyjamas på ungarna, borstade deras tänder och åkte hemåt. Peter körde.
Båda somnade ganska omgående i bilen. Elsa var knappt vid medvetande när pappan bar in henne här hemma och la direkt i säng. Albin vaknade när vi parkerade här hemma men somnade om på stört när han landade i sängen ❤️
Jag och Peter la oss ganska omgående också.
Och vet ni!!! Hela familjen sov till klockan 09.00 dagen efter!!! Tjoho vad skönt 😊
Fast jag gick in och la mig hos Elsa någongång mitt i natten. Hon har fått som vana att sätta sig upp i sängen och vråla till någon kommer in till henne. Det händer i stort sett varje natt. Och hon är knappt vaken, men man måste ändå lägga sig hos henne för att hon ska somna om. Och denna natt orkade jag inte ligga och vänta på att hon skulle somna om så jag bäddade ner mig på riktigt bredvid henne och sov där resten av natten ❤️
Pysslandet har följt oss som en röd tråd även denna vecka.
I onsdagskväll målades det äggkoppar tex. 😊
Just nu
I väntan på middagen denna långfredag
Än så länge har vi sluppit påsksnö men det är kallt ute.
Vi har varit ute endel under dagen, så länge man höll kroppen i arbete slapp man frysa.
Hade ju varit härligare med en varm och solig april Påsk...
Starten på veckan
Vi vaknade upp till en gråmulen dag.
Jag vaknade med ett ryck 8.30! Jisses! Vad är klockan?! Vad gör ungarna!?
De satt så lugnt och fint i soffan och tittade på tv sedan 07-snåret.
Jag sov som en stock. Hörde inte när Peter gick upp och åkte och hörde inte att ungarna vaknade och gick upp.
Det är ju tur att de inte är så hyssbenägna 😉
Jag kände mig helt koko i huvudet efter sovmorgonen så vi tog det lugnt inne. Plockade fram lite pyssel efter frukosten och hjälptes åt att sortera alla nytvättade strumpor och underkläder.
Albin längtade ut tillslut men då började regna så han ångrade sig.
Istället byggde dom varsin koja.
Elsa plockade fram dockvagnen och tillsammans kom de överrens om att de skulle gå till parken. Bäbisen ville gunga.
- Men vuxna gungar inte. Jag är pensionär så jag kan sitta på en bänk och titta på. Kläckte Albin ur sig. Haha!
Regnet fortsatte ute till och från så vi satte på en film efter vi ätit lunch.
Tack och lov höll de sig båda relativt lugna och sams hela dagen. De gosade tom. i soffan och läste bok tillsammans ❤️
- Läs då! Sa Elsa när Albin bläddrade.
- Men jag kan ju inte texten! Försvarade sig Albin med.
Efter mellis sprang Albin ner till farfar och bad honom komma hit och passa dom, så jag kunde åka iväg till jobbet.
Stackars farfar! Vardagsrummet såg ut som ett bombnedslag efter kojbyggen och ungarna började lite smått klättra på väggarna av rastlöshet efter ha varit inne hela dagen. Och ute regnade fortfarande.
Men jag tror inte det dröjde ens en timme innan pappan kom hem och löste av 😉
Efter middagen upphörde regnet så de hann ut en sväng innan det var läggdags.
Jag kom hem vid 19 och båda barnen kikade direkt ut från sina rum.
Albin ville ha godnatt puss och kram och Elsa ville ha fläta....
Elsa sover jättebra i sin nya säng! Men det är lite svårt att komma till ro och somna. Två eller tre gånger har hon klarat det själv, utan att vi legat bredvid tills hon somnat. Igår var en av dem. Men det tog tid och hon var upp flera gånger och jockade med annat 😉 Fröken omständig är hennes nya namn ❤️
Helgen
Pappan i huset hade jobbhelg igen. Tråkigt! 😔 I lördags var han borta mellan 11.30-14.30 cirka så vi fick vara med honom en hel del ändå ❤️
Vi var ute hela förmiddagen. Bla. så påskpyntade vi lite.
Efter lunch la vi oss faktiskt på soffan. Elsa var supertrött men hade även massor myror i brallan och satt inte stilla, hon och jag gick och la oss i hennes säng istället. Efter en stunds protesterande somnade hon ❤️ Hon vaknade precis lagom till när pappan kom hem igen. Vi tog en fika och barnen fick sitt efterlängtade lilla lördagsgodis och sedan gick ut igen.
Ute möttes barnen upp med sina kusiner som var och hälsade på farfar.
Vi var ute och grejade hela eftermiddagen och glömde bort tiden. Peter bytte bla. däck. Vårkänsla! 😊
Det blev en sen middag vid 17.30. Lite bompa och sedan var det god natt. Det tar på krafterna att spendera dagarna ute och hålla igång. Albin som har hundra järn i elden hela tiden är helt slut på kvällarna och har humör där efter...
På söndagen åkte pappan på jobb redan efter frukosten.
Jag och barnen hade bestämt lekträff med små sysslingarna efter lunch men de avbokade pga. sjukdom. Tråkigt! Men som tur var så hade ju granntjejerna kommit ut under lördagen och Albin hade koll på att de monterat upp deras studsmatta så han ville upp dit. Sagt och gjort. Jag och Elsa hade inget annat val än att hänga på 😉
De fick sällskap direkt av E och hon tog så bra hand om dem att jag kände jag kunde smita därifrån en stund.
Jag gick ner och fortsatte påta i trädgårdslandet. Jag hade hela tiden ett öra och ett öga upp mot dem och tittade till dem lite då och då.
Albin klarar sig ju bra och jag litar (nästan) helt på honom och Elsa håller sig nära brorsan men man är ju nojjig ändå 😉
Det var riktigt roligt att höra Albin och E (9 år) prata och diskutera allt mellan himmel och jord. Hon tillrätta visade honom om vissa saker och han tillrätta visade henne gällande annat. Inte sjutton märkte man av åldersskillnaden på 4 år speciellt mycket 😊
Tyvärr åkte de hem till stan igen på tidiga eftermiddagen och det var tråkigt tyckte speciellt Albin. "- Men vi ses ju på onsdag när ni kommer ut igen!" Vrålade han som hejdå 😊 Och det bästa av allt, deras studsmatta står ju kvar här 😉
Framåt eftermiddagen gick solen i moln och jag var trött så jag lurade med mig barnen in genom att locka med film och mellisfika i soffan 😉
Pappan kom hem lite efter 16 och då drog jag iväg på lite extrajobb.
Jag var hemma efter 19 igen och köpte med mig en efterlängtad påse smågodis och årets första påsk must. GOTT!!!
Vi såg faktiskt en film innan vi la oss. Och kors i taket så höll vi oss vakna båda två från början till slut! Haha 😊
Förra veckan
Vi startade veckan med pysselverkstad större delen av förmiddagen. Lugn och skön start ❤️
Efter luchen gick vi ut. Fortsatt härligt väder! Barnen cyklade och höll sig sysselsatta med både det ena och det andra. Och jag hann fixa lite med mitt i rabatter och sånt.
Jag for iväg till jobb en stund innan Peter kom hem och barnen var kvar ute med farfar.
Tisdagen spenderade Elsa hemma med pappa på förmiddagen. Hennes förkylning hängde kvar och hon var hängig och grinig.
Jag både skjutsade och hämtade Albin på dagis. Exotiskt tyckte han 😉 När vi kom hem lite efter 12 så for pappan till sitt jobb.
Albin spenderade resten av eftermiddagen ute med farfar.
Jag lyckades få Elsa att somna välbehövlig middagslur. Men det var motsträvigt...
Framåt 14.30 fick jag lov att väcka henne!
Vi åt mellis och var ute resten av eftermiddagen.
På onsdagen var snorfian fortfarande krasslig så jag var hemma med henne. Men hon var ändå så pass pigg att vi faktiskt avverkade ett av mina jobb innan vi hämtade brorsan på dagis 11.45.
Hon packade en väska med ett puzzel, en bil och två böcker och tog med sig. Väl på plats fixades återigen Pippibio. Slitsamt att jobba för vissa 😉
Även denna eftermiddag spenderades ute. Och om jag inte minns helt fel så tog sig Elsa en tupplur även denna dag ❤️
Leka med vatten tröttnar hon aldrig på den där lilla damen.
Efter middagen tog jag med mig Albin som medhjälpare på mitt andra jobb som jag inte gjorde på förmiddagen.
Han var jätteduktig och slet med stora tunga dammsugaren.
Vi hann hem precis lagom till bompan!
I torsdags var Elsa så pass kry igen att gå till dagis igen. Och farfar fyllde år. Albin var otroligt förväntansfull inför kalas.
Han hade flera dagar innan planerat att spendera hela eftermiddagen, efter hemkomsten från dagis vid 12, nere hos farfar och fika och äta tårta. Men jag lyckades faktiskt hejda honom och istället kurade vi alla tre i soffan framför tvn med en film. Välbehövligt efter att han varit ute och jobbat varenda eftermiddag hela veckan. Han är som en urvriden trasa på kvällarna. Helt slut, nära till gråt för minsta lilla tillsägelse eller motgång och samtidigt speedad och upp i varv.
Vi var ut en sväng och efter vi ätit middag när pappan kom hem och sedan gick vi ner på kalas hos farfar.
Paket, fika med tårta och slips för Albin del ❤️
Vi gick hem efter bompan och på den lilla vägen han Elsa förvandlas till ett monster. Hon var helt slut och övertrött. Hon skrek som besatt, slingrade sig som en orm och sparkades och slogs allt vad hon förmådde när vi försökte borsta tänderna och byta till pyjamas. Hon var helt omöjlig att hantera!
Efter typ en halvtimme lyckades pappan lugna ner henne genom att erbjuda babblarna på telefonen. Jisses alltså!!!
I fredags var barnen hemma med farmor och farfar.
Jag jobbade och åkte sedan direkt in till Stockholm och trädgårdsmässan. Vi hade det trevligt. Kollade, shoppade, inspirerades och åt mat.
Lite efter klockan 15 förstörs dock allt då en av oss får ett telefonsamtal och får höra om lastbilsterrorn på Drottninggatan.
All luft gick ur oss och vi ville bara hem till tryggheten ute på landet.
Vi tog en fika och bestämde oss sedan för att försöka ta oss hem. All kollektivtrafik var ju stoppad och turligt nog hade vi åkt bil. Vi förberedde oss på en lång resa hem. Det var bilar över allt men märkligt nog rullade på nästan hela tiden så det gick faktiskt riktigt smidigt.
Samtidigt såg vi långa tåg med gående längs vägarna. Alla de utan bil som försökte ta sig hem från centrala delarna av stan. Mycket märklig syn.
Jag var hemma till 18.30 cirka och hann krama och säga godnatt till mina små skatter ❤️❤️
Just nu
Där ligger hon sedan en kvart tillbaka och lägger puzzel tålmodigt ❤️
Förundrad
Kan en inköpslista bli mer tydlig och pedagogisk än såhär?
Min karl hade iallafall svårt att tyda den.... haha! Han kom hem med två zucchinis istället för två gurkor. Som troligtvis kostade långt mycket mer än 15 kr.
MEN det värsta av allt!!! Han glömde köpa MIN chokladkaka!!! Som jag dreglande längtade efter..... Suck!
Just nu
En härlig dag på Nordiska trädgårdar på Stockholmsmässan
Vistelsen har dock nu förstörts efter att vi nyss nåtts av nyheten om terrorn med lastbilen på Drottninggatan.
Nu längtar vi hem till landet ❤️ Blir nog kaosartat att trassla sig i all trafik och kaos.
Just nu
Frukostdate med en snorig liten lillstumpa ❤️
Helg med fullt ös
Tidig start av lördagsmorgon som vanligt.
Som tur är sitter de två morgonpigga nöjt i soffan framför tvn någon timme så vi kan ligga kvar och dra oss.
Albin var jätte röd på överarmen där han fick vaccinationsprutan! Vi läste på om biverkningarna och det var helt normalt
Framåt 09.30 brummade jag stressad iväg in till staden och stundande barnloppis.
Som vanligt var det en ordentlig rusch vid öppningen klockan 10 och efter 12 blev det seeeegt och folktomt.
Men i det stora hela gick det bra! Blev av med en hel del bråte. Tack och lov! 😊
Peter och barnen kom förbi en snabbis innan de åkte vidare på ett teaterbesök! Vargen och de tre små grisarna.
Efter teatern kom de tillbaka. Klockan var runt 14 då och försäljningen hade stannat av helt så de hjälpte mig att packa ihop och baxa ner resterna till bilen.
Elsa skulle absolut åka med mig hem.
Vi stannade till en snabbis på Rusta och införskaffade bla. nya trädgårdshandskar och ett insektshotell.
- Vad är det? Undrade Elsa
- Det är ett hotell för skalbaggar och andra insekter att bo i.
- Jaha! Och "höld paddor"/sköldpaddor och ödlor också! Säger hon då 😊❤️
Elsa slocknade i bilen på hemvägen och sov vidare som en stock när jag parkerat här hemma.
Pappan och Albin som kom hem lite innan oss hade förberett fika när vi kom.
Jag räknade ihop min loppiskassa och kom fram till att jag tjänat ihop cirka 1300 kr. Helt ok! 😊 Pengarna hamnar i sommarens semesterkassa samt lite i barnens sparbössor.
Efter fikat gick vi ut och tvättade bilarna. Mycket behövligt!
Ungarna tvätte sina bilar och traktorer. Blöta barn är glada och nöjda barn 😉 Elsa kan hålla på och ballta med vatten i evigheter ❤️
Och Peter fick stoppa huvudet under motorhuven på min bil. Det är bara fel på våra bilar!!! Jag blir knäpp! Nu är det hel och extralyset som inte fungerar. Tydligen ett relä som pajjat.
Och så klonkar det och dunkar fram i bilen på ojämn väg.... Suck!
Det blev en sen middag och barnen gick direkt från matbordet och satte sig i soffan med varsin skål chips. Det kan vara stressigt att hinna med allt gott på helgerna 😉
På söndagen fortsatte bilfixet. Jag gav min bil en rejäl och välbehövlig städning invändigt. Det är något av det tråkigaste och jobbigaste som finns enligt mig så oftast blir det bara en rejäl sådan en gång om året. Tyvärr! Haha!
Jag fick hjälp. Iallafall en stund i början 😉 Och jycken låg nöjd i bagaget. Han var orolig att vi skulle åka iväg någonstans utan honom
När jag väl drar igång en bilstädning så blir jag manisk och måste putsa och fejja på varenda knapp, spak och list. Så det tar tid!!! Haha! Efter typ 3 timmar var jag helt slut och ansåg mig färdig 😉
Årets första utelunch hann vi med också. Härligt!
Efter maten stoppade jag ner en trött och förkyld Elsa i vagnen och tog en långpromenad. Hon protesterade till en början men gav sedan upp och somnade ❤️
Vi var ute precis hela dagen! Sååå härligt och skönt. Vi mår som bäst allihopa då ❤️
Förutom bilstädning så hann vi med en hel del trädgårdsjobb och husvagnens vinterklädsel- en blå pressening åkte av. Snart kan vi ta årets första tur! 😊
Förra veckan.
Elsa sov som en stock hela första natten i sin nya säng.
Barnen var uppe tidigt som vanligt, de skötte sig själva så jag låg kvar i sängen. När jag en timme senare masar mig upp möts jag av denna röran inne på Elsas rum!!! Det gick inte att öppna dörren ordentligt för all bråte som låg ivägen...
Enligt ungarna så var nu sängen ordentligt invig efter att de premiärbyggt första kojan med den...
Efter frukostintag och städning på Elsas rum så gick vi ut. Det var en strålande dag! Vi ägnade förmiddagen åt diverse trädgårdsjobb. Albin är riktigt duktig att hjälpa till ❤️
Vi matade bla. växter och rabatter med gammalt kobajs och ansade jordgubbslandet vid lekstugan från gamla blad.
Albin hjälpte även farfar med att beskära lilla äppelträdet. På hans egna lilla vis, genom att med tång knipsa bort knopparna... (så gjorde han även förra året 😉)
Elsa matade sin häst Elsa med barkbitar
Efter lunchen bäddade jag ner Elsa i vagnen, kopplade hunden och tog en rejäl promenad ner till landsvägen och tillbaka.
Jag inveg mina nyinköpta dojjor också! Jag hade i förebyggande syfte plåstrat om båda hälarna rejält så det gick bra! 😊
Elsa protesterade till en början i vagnen men när vi gått 2/3 så sov hon ❤️
Hon fortsatte sova en även här hemma och vaktades av jycken ❤️
När Peter kom hem på eftermiddagen for jag iväg till jobbet.
Jag var hemma vid 19 igen och då hade Elsa ännu inte lyckats somna.
- Jag vill ha fläta mamma!
När flätan var klar somnade hon tillslut.
Tisdagen och onsdagen var som vanligt med dagis och jobb.
Minns inte riktigt hur vädret var? Var det fint var vi nog ute efter dagis och var det tråkväder häckade vi nog i soffan 😉
En av eftermiddagarna var vi iallafall ute och grejade. Jag har lite smått börja förbereda ute i växthuset. Lite fröer har äntligen åkt ner i jorden ❤️
En av dagarna vaknade vi upp till ett bakslag! Det hade under natten blivit vinter igen! 😔
Men det smälte snabbt undan under dagen!
På torsdagen var det ju BVC-besök på schemat efter dagis. Jag åkte ut och hämtade ungarna 11.45 och så åkte vi tillbaka in till staden.
Vi var där i god tid så de hann underhålla sig i väntrummet i lugn och ro. Mesta dels av tiden ensamma dessutom!
Sedan kom det en mamma med en liten liten bebis i famnen. Elsa såg det med en gång och utbrast:
- EN BÄBIS!!! Jag vill ha en sån bäbis mamma! ❤️
Besöket hos BVC-tanten gick bra. Det kommer ett eget inlägg om det så småningom 😉
Efter besöket tyckte Albin vi kunde åka till Donken och käka glass. Bara för det varit så duktiga. Och så fick det bli också 😊
Fredagen var barnen hemma med farmor och farfar som vanligt.
Jag kom hem vid 11 och tyckte att Elsa såg riktigt sliten ut. Försökte få henne att vila middag men det gick hon inte med på.
Vi slöade ett tag i soffan alla tre en stund istället.
Framåt 15.30 tog farfar över rodret igen och jag packade bilen full med alla loppisprylar, åkte och hämtade upp Peter och så for vi vidare in till staden för att dumpa av alla prylarna och iordningställa lite inför lördagens loppis. Tanken var att han skulle hjälpa mig upp med all bråte. Lokalen ligger på andra våningen och hissen är liten och trång och kundvagnarna som finns där är så små så man får kånka och bära flera vändor för att få upp allt dit det ska. Bara det att han fastnar nere vid entrén hos en telefon och abonnemangförsäljare, så jag hinner åka två vändor upp och ner själv med allt innan han sliter sig loss därifrån. Haha!
På hemvägen åkte vi och köpte med oss kebab till middag. Vi var inte hemma förän 17.30 och ungarna var ganska slitna men sken upp som solar när de fick se kebaben och åt som hästar! ❤️
Jycken fick följa med mig in till staden på eftermiddagen och han var så lycklig över det ❤️ Han får ju vanligtvis alltid stanna själv kvar hemma när vi åker någonstans 😔 När vi väntade på att kebaben skulle bli färdig så tog han och jag en liten kisserunda i vårt gamla hood. Där vi bodde innan vi flyttade ut på landet. En nöjd jycke ❤️
Just nu
Den bästa tid är nu! ❤️
Det är få saker som slår årets första riktiga solvärmande vårdagar.
Nu har vi haft flera på raken och det är så härligt!
Idag blåser det dock endel men hittar man sig en plats i lä så är det fantastiskt ❤️
Albin jobbar med sitt som vanligt. Han har fullt upp hela tiden 😉
Elsa ligger inne och tupplurar. Hon åkte på en förkylning i helgen och är snorig och grinig. Idag var hon hemma från dagis med pappa i förmiddags.
Hon var helt förkrossad och hängde fast runt pappans hals när jag kom hem och bytte av ❤️
