JochP

Mina slitna arbetshandskar talar ju för sig själv hur jag slitit där. Nu vilar dom gott i soppåsen 🤗

Inne i växthuset är det vindstilla men väääääldigt varmt 🙈

I lördags hade vi det så jävla gött! Solen sken och äntligen kände vi av riktig vår ute. Jag som känt mig helt orkeslös och lite deppig ett tag fick äntligen ny energi och lycka i kroppen ❤️

Men på söndagen vaknade jag upp med en helt annan känsla i kroppen. Jag hade ingen lust eller ork till något och det var en oro som gnagde inom mig. Jag var rastlös men samtidigt helt orkeslös. Peter hittade mig liggandes i sängen flera gånger under dagen och undrade om jag var sjuk. Men nej, jag kände mig inte sjuk. Jag hade enbart en mycket märklig känsla i kroppen.

Framåt kvällen när jag stod och lagade middag ringde syrran. Hon berättade att hon och mamma tillbringat större delen av dagen inne på akuten med pappa.

Han hade under lördagen varit väldigt trött och börjat halta på höger ben och hade jättesvårt att köra bil.

Mamma blev orolig men envisa pappa tyckte det bara var nonsens.

På söndagsmorgonen släpar höger ben ännu värre och han har svårt att gå ner för trappan hemma. Mamma blir ännu oroligare och pappa ännu mer irriterad över det och förbjuder mamma ringa 1177. 

Efter mycket om och men får hon tillslut ringa syrran och hon åker ut till dem direkt. Efter 1 timmes övertalande och trug får hon med sig pappa ut till bilen och kör in till akuten.

Läget försämras under hela dagen. Huvudvärk, trötthet som tilltar och balansen blir bara sämre och sämre.

Efter hjärnröntgen konstateras en hjärnblödning. En gammal blödning som nu tar sådan plats uppe i huvudet att utrymmet är slut och därav alla symtom. 

Han försämras ytterligare under kvällen och kan knappt hålla sig vaken och tillslut inte stå upp alls. Det bestäms att det ska bli operation för att dränera huvudet. Eftersom han hela tiden blev sämre så lyckas de få in honom på operation redan vid 01 på natten mellan söndag och måndag.

Vid 03 får mamma samtal och får höra att operationen gått jättebra. Ett hål och borrats upp och en dräneringsslang var dit satt. Och allt var stabilt.

På måndagen mår pappa mycket bättre jämfört med söndagen och är sig själv igen men såklart påverkad och helt slut efter allt.

Dock har han fått feber som de försöker lokalisera var den kommer ifrån.

De finner tillslut att han dragit på sig lunginflammation också. Men så fort de påbörjar en antibiotikakur så avtar febern. 

Jag kände ju såklart redan på söndagskvällen att jag direkt ville åka ner men övervägde att avvakta till måndag. Och när det sedan blev operation så snabbt och den gick bra så kände jag att det var ingen jättestress att åka ner. Han var ju ändå så trött fortfarande.

Och jag hade en heldags jobb på måndagen. Eftersom jag var hemma och vabbade Elsa halva förra måndagen så låg jag ju redan efter med jobbet. Plus att jag hade en liten flyttstädning inbokad på måndagseftermiddagen/kvällen. 

Tanken var att jag skulle åka ner på måndagskvällen efter allt, men jag var inte hemma förän efter 19 och var helt slut samt att Albin hade haft migrän och kräkanfall på eftermiddagen och kvällen så ville jag inte lämna honom heller. 

Planen blir att åka ner på tisdagen istället. Men eftersom pappa ligger kvar på postop. och det bara är besökstid där sent på eftermiddagen så behövde jag inte stressa iväg på morgonen och hamna i morgonrusningen genom Stockholm.

Istället ägnas förmiddagen åt att vabba en lite sliten Albin. Vid 21 på måndagskvällen lyckades vi få bukt på hans hemska huvudvärk och han sov gott hela natten ❤️ 

Och en läkartid är inbokad för att kolla upp dessa allt tätare attackerna han får nu mer.

Vid lunchtid är han pigg igen och vi bestämmer att han följer med mig ner till Linköping.

Lite efter 12 sätter vi oss bilen och kör. Vi stannar i Nyköping och äter mat och vid 16.30 anländer vi till syrran.

Pga. platsbrist ligger pappa kvar på postop. och dit är det inte så lämpligt att ta med sig barn, så syrran och Albin går till cafeterian medan jag och mamma går upp till pappa. Han blev glad och överraskad över att se mig och undrade om jag kommit ner ensam. Och besviken över att inte få träffa Albin 😉 

En liten stund senare ansluter också syrran efter att onkel Joel kommit och hämtat Albin och åkt hem till dem. 

Vi är kvar hos pappa till nästan 20. Han piggade på sig pass bra att han tom. kunde gå upp på toa helt för egen maskin. Fantastiskt!

Men han var så uttråkad! Han låg på 3-sal med konstant övervakning och personal som hela tiden grejade med saker runt omkring. Och ingen tv hade han på sin plats och telefon eller padda fick man inte ha där. Haha! 

Påvägen hem köpte vi med oss käk från Donken. Åt hos syrran och hämtade Albin. Åkte hem till mormor och bäddade ner oss och sa godnatt vid typ 22.30. Helt slut! 

På onsdagen får vi veta att han fortfarande ligger kvar på postop. och inte får ta emot besök förän på eftermiddagen.

Vi ägnar förmiddagen åt att införskaffa nya gympadojjor till Albin bla. 

När vi sedan kommer upp till sjukhuset så ska han just få byta avdelning äntligen! Flytta ner till eget rum med tv och mer frihet 😊

Vi är där till 16-tiden och då åker vi hem till syrran och lagar middag. Påvägen dit hämtar vi upp Siv också.

Albin längtade ut och lekte av sig medan vi fixade mat.

Vid 21 var vi hemma hos mormor igen och bäddade ner oss. Helt slut återigen.

Idag onsdag var planen att åka upp till pappa igen efter att vi varit en sväng på stan och bla. hämtat ut mammas nya glasögon. Mer än så hann vi inte förän pappa ringde och sa att han höll på att skrivas ut. Snabba puckar!

Jag och Albin åkte tillbaka hem till mormor och morfar medan syrran och morsan åkte upp till sjukhuset för att hämta honom. 

Och nu väntar vi fortfarande på att de ska komma hem ❤️ 

Lite senare i eftermiddag åker vi hemåt igen. Jag har ytterligare ett flyttstäd inbokad imorgon eftermiddag.... 

Nu kan allt börja återgå till normalt igen. 

Vi vaknade upp till en härligt solig långfredag. Men tyvärr kylig. Men i lä i solen var det gott att vara.

Jag ägnade förmiddagen åt att skola om lite av sådderna. 

Resten av familjen grejade med annat ute.

Efter lunch satte vi oss i bilen och åkte upp till Örbyhus. Där mötte vi upp Philip och Viktor med föräldrar och besökte en gård med bla. hönsuppfödning/försäljning, får, kaniner och kalvar. 

Sedan åkte vi vidare upp mot Tierp i hopp om att hitta något ställe att fika på. Tillslut nöjde vi oss med en mack. Köpte med fika och besökte en intill liggande lekpark. Perfekt!

Väl hemma igen fixade vi middag snabbt och behagade trötta och hungriga barn.

Påskafton var även den solig men kylig.

Peter åkte ut till havet och fiskade med en kompis på förmiddagen.

Jag och Elsa åkte in till staden och införskaffade bla. nya dojjor till mig. Påvägen in släppte vi av Albin hos Philip. 

På hemvägen när vi skulle hämta upp honom igen blev även vi kvar ett tag och fick varsin korv med bröd. 

Albin ville inte följa med hem och stannade faktiskt kvar och lekte. Vi bestämde att pappan skulle hämta upp honom efter fisket.

Jag och Elsa åkte hem. Hon ville helst också stanna kvar och leka såklart men väl hemma tyckte hon det var riktigt najs att få leka och styra själv 😉

Pappan och Albin kom hem till middagen. Nöjda och belåtna båda två. Trots utebliven fisk.

Jag hade fixat ihop lite "påskmat". Lite känsla måste man ju försöka fixa.

Påskdagen var ju 1.e april och vid frukosten  lurade ungarna att det stod en elefant utanför köksfönstret 🤣

Vad vi gjorde mer den dagen minns jag inte? Troligen inget speciellt. Eller jo! Farmor var hit på förmiddagen och vi åt våfflor till lunch. Efter vi ätit drog jag med mig Peter på ett par timmars jobb. När vi ändå hade barnvakt 😉

Annandagen var likaså den solig och kylig men vi var ute endel ändå.

Ungarna var ute och lekte med granntjejerna på förmiddagen innan de åkte tillbaka hem till stan. Sååå nöjda ❤️

Eftermiddagsfikat packade vi ner i en väska och gick tvärs över åkern och satte oss på ett nerblåst träd. Där var det lä och varmt och gott ❤️ På hemvägen fortsatte vi gå över åkern, bort till bonden och köpte med oss en påse potatis. Skön promenad.

Och sedan började påsken och långhelgen lida mot sitt slut.

Trots fint väder var vi ändå besvikna över kylan. De senaste åren har vi varit bortskämda med varma sköna och våriga påskar.

Och 1 års saknad av vår älskade jycke Nico tyngde mig lite extra ❤️ 

Ungarna var iallafall väldigt nöjda. Påskharen var nämligen här på besök flera gånger under helgen och lämnade både godsaker och lite annat grejs.

Albin hade hört på tvn att man faktiskt får äta så mycket godis så man får ont i magen på påsken och så blev det nästan, fast under mer kontrollerade former 😉 Inget magont eller illamående men lite mer godis än vanligt njöt de av.

Och det bästa av allt! Granntjejerna var här och lekte äntligen! Det har Albin laddat för sedan i höstas. 

Det sista de gjorde i höstas var att leka resturang ute i klätterställningen och de hade jättekul! 

Därefter har de inte varit här på hela vintern och Albin har förberett och utvecklat leken under tiden. Bla. har han med hjälp av pappan byggt på lite tak och fixat med hyllor och grejer och verkligen laddat och längtat till att återuppta leken med tjejerna. Så på torsdagseftermiddagen efter dagis hade de bråttom hem, de visste ju att grannarna kommit ut hit sent på onsdagskvällen.

De lekte jättebra alla fyra hela eftermiddagen och på kvällen efter 18 fick jag motstridigt hämta hem dom uppifrån dom ❤️ 

Kul att de har så kul ihop trots att tjejerna fyller 10 år i sommar. Det bådar gott inför sommaren. Våra ungar tycker ju det är fantastiskt att få ha grannkompisar ifall ett par månader om året 😉💖 

Startskottet för trädgårdsfix gick i förmiddags och sysselsatte hela familjen.

Middagen läggs nu på grillen och den kommer avnjutas ute. ÄNTLIGEN! ❤️ 

De senaste månaderna är dom faktiskt mer sams i lek än oense *peppar peppar*. 

Elsa snackar och snackar och Albin hummar mest 😅 

Lite innan midnatt väcks vi av ett högt skri! 

Men det var bara en liten olycka i sängen som var orsaken. Hon kommer in till vår säng och eftersom Albin redan låg inne hos oss så tog Peter hans säng istället. Frid och fröjd och vi somnar om fort.

Några timmar senare vaknar jag av att Elsa ligger och gnäller och vrider och vänder på sig. Nu har hon ont i magen.

Hon far runt som en propeller och ojar sig. Efter mycket om och men går hon med på att sitta på toan. Det blev ett litet resultat men värken blev kvar. 

Jag erbjöd något att äta och dricka men hon vägrade allt. Så vi la oss igen. 

Tillslut lyckas hon somna ifrån eländet. Och jag också. Dessvärre var klockan redan 05 och  vetskapen om att det var dags att gå upp och göra morgon en timme senare kändes sådär...

Märkligt nog tror jag Albin lyckades sova sig igenom nattens elände trots att han låg alldeles intill ❤️

När klockan var 06 och jag vaknade av att Peter var uppe kände jag att det inte fanns en chans till att jag och Elsa skulle klara av dagen. Jag bestämde att hon och jag stannade kvar hemma.

Hon sov som en stock och märkte ingenting förän lite efter 08 när hon gjorde morgon. 

- Mamma! Vet du var Albin är?! 

Ropade hon när hon insåg att ingen mer än hon och jag var kvar hemma ❤️

Nu har hon och jag tagit en riktig chillmorgon. 

Jag känner mig galet trött och seg i huvudet. Har sovit uruselt hela förra veckan så jag kände mig rätt slut redan innan denna jobbiga natt. 

Men nu känner hon sig mycket bättre i magen och jag tänker att vi åker och avverkar ett av dagens två ordinariejobb innan vi hämtar brorsan på dagis vid 14. 

Vi tog en promenad och en fika.

Hann med kändisspaning också! Svante Grundberg. Peter tyckte det var coolt 😉

Romantisk hamburgermiddag för två. Tyvärr ingen jättesensation smakmässigt.

Resten av kvällen låg vi i sängen plöjde 3 avsnitt av Rederiet. Vi är inne på säsong 7 nu!

Peter blev toktäppt i näsan under eftermiddagen och snörvlade mig galen... haha!

Imorse åt vi frukost och åkte sedan visare upp till kungsberget. Vi kom dit strax efter nio.

Hämtade ut skidorna och började sedan i minsta barnbacken 😅 

Det gick bra och efter två åk där tog vi stora stolsliften upp på toppen. Peter kände sig riktigt nervös ❤️ Men allt gick sååå bra och vi har haft det härligt.

Vi höll till mestadels på baksidan av backen och liftarna där. Soligt och lä där och minimalt med folk. Eller det var ingen trängsel någonstans. 

Vid 13 tog vi lunchpaus. Då gick också solen i moln och vi började känna oss riktigt möra i benen. Men några åk till blev det efter maten innan vi tackade för oss och började hemresan lite innan 15. 

Inga brutna ben eller stukade fingrar! Bara Peter som lyckades skrapa upp sina knogar blodiga. 

Det var sista öppetdagen för säsongen där idag så de hade utförsäljning på mat och godis och sånt. Inte nyttigt! Haha. 

Nu är vi halvvägs hemma och ska hämta ungarna hos farmor. Det längtar vi efter ❤️ Saknade att inte ha med när vi såg alla andra ungar i backarna....

Nästa vinter åker vi hela familjen! Nu har ju jag och Peter övat upp oss 😊 Helt otroligt att känslan satt kvar i kroppen efter alla dessa år man inte åkt. Det gick plättlätt!! 

Jag har inte åkt skidor på över 10 år och har längtat så jävla mycket. Nu äntligen! 💖 

Kanske vi kommer hem med brutna ben imorgon. Haha! 

Peter har stått på ett par skidor EN gång för över 20 år sedan 🙈 

Och nöden har ingen lag! Bråttom bråttom att hinna och massa kläder på... 🙈

Albin mumsar med pappan och tv-spelet där nere.

Jag och Elsa har belägrat soffan och kollar tv.

- Mamma, ska inte du ta lite vin?

- Ska jag?

- Ja gör det. Jag tycker det.