JochP

Albin bjöd faktiskt oss på sovmorgon imorse. Kvart över nio blev vi väckta. Tack underbara unge! Det var vi värda efter alla gånger vi blev väckta de senaste nätterna.
Han vaknar och är skit arg och inget hjälper. Ändå har han legat mellan oss nästan hela nätterna den senaste tiden och jag erbjuder honom bröstet men nej, grabben nöjer sig inte ändå. Turligt nog varar inte dessa utbrott jätte länge utan han lyckas ganska snabbt skrika färdigt och sedan komma till ro för att somna om igen. Men det är ack så jobbigt ändå och man känner sig maktlös när inget duger.

Igår kväll satte jag och Peter på en film (det var evigheter sedan vi hade ro och framför allt ork till att se en film) och vi båda höll oss vakna genom hela filmen trots att klockan hann bli framåt midnatt innan den var slut. Vi gick och la oss nästan genast efter och precis lagom när vi bäddat ner oss vaknar Albin såklart och får för sig att han minsann är färdigsoven. Haha. Det är så typiskt! Men efter lite bus och mys somnar vi alla tillslut tillsammans i sängen <3