JochP

Albin har varit på strålande humör hela förmiddagen, ända till pappan i huset gick utanför dörren. Då ville Albin sätta mamman i arbetet och började skrika som en tok och var jätte ledsen. Bröstet tröstade bara i cirka trettio sekunder, nappen i fem sekunder och sitta i knät noll sekunder. Ligga på mage i knät fungerade i kanske tio minuter. YES! Men sedan började vi om igen... Just nu har ligga på mage på mitt bröst hållt tyst på grabben i kanske en kvart. Det går framåt ;) Men jag vågar knappt röra ett finger för att inte störa honom. Tänkte lägga över honom i vagnen och gå ut och gå en sväng. Men då måste jag krångla på honom långärmad tröja vilket troligtvis kommer starta om hela karusellen igen. Jag sitter kvar här så gott som blixtstilla med en värkande rygg eftersom jag inte hamnat i den allra skönaste sittställningen. Men vad står man inte ut med för sitt lilla hjärtegryn? :) Pappan har fyllt släpkärran med skrot både här hemma och hos kusinen och är nu på väg mot tippen. Albin har dragit på sig ett nytt myggbett inatt lagom till de gamla just läkt bort helt. Denna gång pryder det hans högra kind vid örat och är större än de tidigare. Ändå ligger jag och spanar och lyssnar efter myggjäklarna varje kväll och tar ihjäl dom. Men tydligen är några så smarta att de gömmer sig och kommer fram först när myggjägaren somnat. Under eftermiddagen kommer mamma och pappa upp som sagt. Skönt med lite barnvakt :) Men troligtvis visar han sig väl bara från sin bästa sida som vanligt när det är andra än bara hans mamma och pappa som omger honom. Hunden mår fint efter gårdagens pinor. Ögonen ser redan finare ut. Och han har nog förlåtit oss för vad vi lät honom utstå igår. Hoppas jag! :)