Äta är gott och roligt!

I takt med att Albin fått smaka och äta på annat än bara morsans gamla mjölk så har intresset för att amma minskat mer och mer. Jag kan nästan räkna på en hand de gånger han ammar under en dag.
På morgonen/förmiddagen får han cirka 2-3 msk gröt. Mitt på dagen någon gång får han ibland lite mosad banan eller fruktpuré. Till kvällen får han gröt igen, oftast i samma veva som vi äter vår kvällsmat. Han brukar då också få smaka lite av vår mat eller få en av hans smakisar.
Där i mellan ammas det, men som sagt inte så ofta. Han har inte tid längre att ligga ner för att äta, det är tråkigt och han har inte koll på allt som kan hända runt omkring då.
Det är skönt att det inte bara är jag som kan stilla hans hunger nu längre. Nu kan ju pappa fixa så grabben blir mätt också! Jag och Albin är inte så bundna till varandra längre helt enkelt.
Det är jätte skönt att jag kan känna mig lite "friare" och kan faktiskt åka iväg för att handla själv utan att behöva kämpa med att pumpa ur en skvätt mjölk så det finns OM grabben skulle bli hungrig den stunden jag är borta.
Men samtidigt känns det lite tomt också, att vi inte längre har alla de där mysiga stunderna och "pauserna" titt som tätt varje dag som man har när man ammar. Åter igen bevis på att liten blir stor!

Jag vet inte hur många gånger jag känt mig frustrerad, låst och trött på allt ammande de här senaste snart sex månaderna. Och nu när det trappas ner och jag "slipper" det mer och mer, ja då är jag inte nöjd för det utan saknar det istället. Man kan ju undra hur man är funtad i skallen egentligen. Att aldrig vara nöjd.

Men det viktigaste som finns nu är att Albin är nöjd och mår bra! Vilket han verkar vara. Han gapar glatt för allt vi lagt på skeden och för mot hans mun. Minen kan ibland avslöja hans upplevelse av smaken men aldrig att han ger upp och slutar äta. Nej då, han gapar och käkar på tills hans smaklökar vant sig vid den nya smaksensationen.

Nu väntar jag bara på att amningen ska bli lika ointressant på natten som det är på dagen. Tyvärr verkar vägen dit lång, för ingenting går upp mot tuttande när man vaknar på natten och inte kan somna om! <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0