JochP

 

Klockorna ringde vid sju här hemma. Abin var snäll och väckte mig redan vid sex, så jag var hör och häpna först uppe! Därefter kom en efter en upp och faktiskt att vi alla sju satt samlade vid frukostbordet vid halv åtta. Vi åt i lugn och ro och pratade ihop oss lite om hur vi skulle börja allt. Jag mitt kontrollfreak hade ju listat upp vem som skulle göra vad och när =) Solen sken tack och lov också!

Efter frukosten börjar vi packa in i bilen så mycket vi får plats med av alla saker som ska med ner till bygdegården och redan innan klockan nio åker jag och Peter första vändan. Men först var vi tvugna att leta rätt på nyckeln. Kräftskivan vi var på kvällen innan var ju även den i bygdegården så nycklen var på vift. Men vi fick tag på en tillslut och kunde lasta ur bilen och åka hem igen för att hämta resten av alla saker och personer. Vid tio tiden var alla prylar och medhjälpare på plats och arbetet satte igång på riktigt! =) Dukning stod först på schemat. Vi chansade på att vädret skulle hålla i sig till eftermiddagen och dukade upp ute på altanen. Med mycket tejp och många händer fick vi pappdukarna att ligga stilla på borden tillslut trots blåsten.

Albin höll sig cool lugn. Sov lite i vagnen eller bars runt och tittade på allt ståhej. Han tyckte dock det var lite kallt, så han var mest inne :)

 

Dukningen bestod av vita pappersdukar. Turkosa servetter tryckta med Albins namn såklart. Besticken var ihop knutna med två virkade hjärtan i turkost och lime. (mamma hjälpte mig att virka färdigt de sista hjärtana kvällen innan;)

 

Bordsdekorationerna bestod av sandlådeleksaker med blommor på flaket. Blå hortensia och nejlikor i lime tillsammans med en halv lime frukt, lite murgröna och ett ljus. På de borden utan dekoration stod det två värmeljuslyktor i lime och turkost. Runt om strödde jag gröna och blåa dekorationsstenar.

 

 

Eftersom gästerna var bjudna till klockan två och halv tre tänkte vi starta själva dopcermonin så fixade vi till lite mingel "mat" bestående av frukt och lite smått och gott.

 

Syrran och Onkel Joel var ansvariga över fruktupplägget :)

 

 

 

Tro det eller ej men vid klockan ett var vi faktiskt färdiga med allt PLUS att vi klämt i oss varsin korv med bröd och lite potatissallad! Dessutom hade jag och Peter redan hunnit hem en vända för att fräscha till oss och byta kläder =)

Vi fick en hel timme till övers! Albin fick käk och ny blöja samt finkläder.

Sen var det bara att vänta på att folk skulle komma.

Lagom till att dom började trilla in sprack himlen upp helt och solen värmde så skönt. Helt perfekt tajmat!

 

 

EXAKT halv tre stod vi klara för att börja! Albin var ombytt och vi var laddade. Självklart var dopklänningen pyntad med ett turkost sidenband och en prärieklocka i lime ;)  Dock var jag ganska orolig för hur lille herrn skulle ha tålamod och ork till att klara hela proceduren utan sura miner... Han hade inte sovit på bra många timmar, trots att farfar gick konstant med vagnen fram och tillbaka i över en timme innan.

Men det gick så bra! Inte en enda ledsen min. Han tittade med stora ögon på allt och alla medan prästen pratade på. Han till och med tittade upp mot himlen. Kanske efter Gud? :)

 

 

 

Vår utsedda gudmor och gudfar skötte sig fint även dem. Tydligen blev det ganska tungt att stå och hålla den lille helt stilla så dom byttes av några fler gånger än vad som var tänk. Det var så roligt att se hur Albin bara gled längre och längre ner i famnen och hur dom kämpade för att försöka dölja sin mjölksyra i armarna. Haha

 

Tre psalmer hade vi valt ut: Tryggare kan ingen vara, Du vet väl om att du är värdefull och Måne och sol. Kantorn sjöng: Det gåtfulla folket samt Älskade barn. När vi gick in spelades En värld full av liv från Lejonkungen. Det var pappans enda önskemål i stortsett ;) Och när vi gick ut klämmde hon i med Emil i

Lönneberga.

 

 

Allt var så fint! Solen sken och våra gäster satt på bänkar eller på filtar på gräset. Prästen var jätte gulllig och lättsam.

 

I hällde upp vattnet i dopskålen när det var dags. OJ så nervös han var innan :) Dopskålen var skålen som även Albins morfar döptes i. Bordet som fick agera altare var ett gammalt bord som är Albins farfar och duken på bordet har varit min farmors (Albins gammelfarmor?). Vattnet som han döptes i tog vi här hemifrån och en gammal koskälla fick agera kyrkklocka.

Det var roligt att kunna göra det till vårt och lite eget. Det hela kändes så mycket mer personligt och betydelsefullt. Ingen av oss är ju så speciellt kyrkliga av oss. 

 

Vi hann i stort sett bara få av Albin klänningen efter cermonin innan han toksomnade i vagnen. Vår lilla stjärna <3

 

Självklart var ju Nico med oss hela dagen också! Även han skötte sig exemplariskt. Han blev helt slut av att träffa så många han känner och tycker om så han sov under bordet hos moster Helen och mormor Siv i stort sett under hela tillställningen :)

 

Att äta bjöds det på två olika smörgåstårtor, bland sallad och en svamppaj till de som inte kunde eller ville äta tårtorna och korv med bröd till de barn som ville ha det. Det var farmor som stod för allt detta och det var jätte gott! Hon är duktig. Tyvärr hann vi aldrig få med de fina tårtorna på bild. Vilket var lite synd. Men vi minns smaken av dem! :)

 

Tyvärr hopade sig molnen och blåsten tilltog som sjutton vilket ledde till att det blev ganska så kallt att sitta kvar ute. Men snabbt och smidigt så hade vipps alla bord flyttats in och så även alla gäster.

Lägligt nog skedde det mellan smörgåstårtorna och kaffet så jag hoppas att folket hann bli mätta. Just när alla kommit in började regnet falla ute.  

 

Till kaffet blev det chokladbollar, hjärtan/bokstäver doppade i vitchoklad och kärleksmums utstansade till bilar. Jag tror nog att jag och syrran lyckades med bakandet tillslut trots alla motgångar, blod, svett och tårar under veckan :)

 

När kaffet intogs passade vi på att öppna alla paket. Oj vad spännande det var! :) Jätte fina saker fick vår lille grabb och vi slapp dubbletter, tio olika sparbössor och sjutton styckna "boken om mig" ;) Utan istället fick han en tuff bilsparbössa, böcker, lyckopeng, mätsticka, grävskopa, tuffa converse pjucker, pengar till en cykelstol, snuttefiltar, motorcykel och mycket mer!

Vi är verkligen JÄTTE tacksamma och glada för alla fina presenter och vi är helt säkra på att även Albin kommer vara nöjd och glad för alla presenter framöver!

 

Där efter droppade gästerna av en efter en. Och vi började andas igen och känna efter hur trötta vi egentligen var efter alla förberedelser och spänningar. Men det var värt allt slit för det blev precis som vi velat, hoppats och önskat!

Det var extra roligt att vi hade flera långväga gäster från Linköping. Dessutom kom ju också farmors bror med fru ända från Ungern enbart för att få vara med på Albins dop. Tänk, vilken magnet vår lille grabb är! :)

 

Inte behövde vi hjälpa till med städningen efteråt heller. Det skötte nämligen våra föräldrar med flera. Vi kunde istället åka hem för att visa min kompis med familj var och hur vi bor då de aldrig varit uppe hos oss innan. Tanken var att de skulle stannat kvar över natten här hos oss men det blev ej så utan de valde att åka hem på kvällen igen. Men vi hann uppdatera varandra lite om allt möjligt och deras lille T ville inte åka hem när det blev dags :)

Albin var så utmattad av all uppståndelse att han somnade på mitt bröst när vi satt i soffan och snick snackade (så har han inte somnat på väldigt länge).

 

Lite senare på kvällen när vi fixat med alla saker och tagit hand om den överblivna maten med mera samlade vi oss i soffan för att skåla i bubbel och fira att dagen varit toppen!

 

Mormor Siv och moster Helen valde att sanna kvar hos oss över natten vilket var roligt. Så det var fullt hus med sex nattgäster. Men det var bara mysigt!

 

Morgonen efter tittade vi lite närmare på alla presenter efter frukosten och summerade gårdagen.

Dagen kommer vara ett fint minne hos oss alla tror jag. Men speciellt för mig och Peter.

 

 

Vi är så glada och tacksamma för all hjälp och stöd vi fick. Utan er alla hade det inte blivit så fint dop som det blev.

 

Ett extra tack till Onkel Joel som gick med kameran i högstahugg hela dagen och förevigade det mesta. Vi har många fler fina bilder än dessa jag visat men jag vill inte lägga ut fler då personerna på bilderna ej är medvetna om det.

 

 

 

Ps. Dopvattnet har vi sparat då det ju är välsignat. Vi ska vid tillfälle hälla ut det på en betydelsefull plats! :)