En liten update om graviditeten
Ja det kanske börjar bli dags att uppdatera lite om mitt och Tvåans mående. Så ni slipper undra ;)
Vi är faktiskt redan inne i vecka 17 tro det eller ej! Veckorna har verkligen sprungit förbi i denna graviditet jämfört med när vi väntade på Albin.
Jag mår iallafall bra bortsett från den envisa huvudvärken som förföljer mig. Är som sagt ganska säker på att den beror på mitt dåliga järnvärde. Vid inskrivningen i vecka 11 var blodvärdet bra men dagen efter ringde barnmorskan upp och sa att de andra proverna visade att mina järndepåer var i uselt skick. TVÅ(!) järntabletter om dagen påstod hon att jag skulle stoppa i mig den första veckan. Jo tjena sa jag, jag är överlycklig om jag ens kan ta EN tablett om dagen. Magen gillar inte järntillskott alls och blir helt koko. Men jag har sedan dess iallafall försökt ta en tablett varannan dag och även äta mer järnrik kost. Det har väl gått hyfsat och huvudvärken har varit acceptabel tills nu de sista dagarna då den håller på att driva mig till vansinne!
Ska hämta ut en annan sort järntabletter läkaren skrev ut till mig och hoppas att de kanske är lite snällare mot magen.
Illamående fick jag tas med ett par veckor runt vecka 10. Tack och lov aldrig så illa att jag kräktes.
Trött som en galning var jag också i den vevan och hade fullt sjå att hålla mig vaken en timme efter frukost. Turligt nog var det under semestertiden så jag hade hjälp med att ta hand om Albin och jag kunde sova precis när jag ville och behövde. Men fy så otäckt det är när man blir så trött att man inte orkar hålla uppe sin kropp.
Cravings har jag inga ännu mer än efter "riktig" mat. Precis som med Albin. Måste dessutom ha fri tillgång till äppeljuice hemma och veta att det finns. Även det lika som när vi väntade Albin.
Gällande magen så har det ej hänt så mycket förän nu. Denna gång har jag vare sig varit uppblåst eller haft speciellt mycket växtvärk och det har ju givetvis fått mig att tvivla på att det verkligen finns något där inne.
Är lite osäker på om jag börjat känna rörelser där inifrån men kanske att jag kände något förra veckan. Med Albin tror jag det dröjde ända till runt vecka 20.
Det är först nu den sista veckan som magen börjat växa lite också tror jag. Eller jag har svårt att se och känna det själv (känner mig mest bara småfet) men nu börjar byxorna strama lite över magen samt att naveln inte har samma djup längre.
Tappa hår har jag börjat göra också och det är så sablarns jobbigt! Det är inte helt i klass med då jag ammade men inte heller långt ifrån. Fortsätter det såhär så lär jag vara flint innan jag slutat amma nästa gång.
Sedan en tid tillbaka har jag redan börjat få ordentligt med "kryp" i benen framåt kvällen och det är ju omöjligt att somna med sådant. Ska införskaffa mig stödstrumpor och hoppas att det kan hjälpa samt att så fort tillfälle finns ha benen i högläge en stund. Funkar bra hittills! :)
Och nu hoppas vi givetvis på att innehållet där inne i magen mår bra också och växer som den ska!
Albin på pappans födelsedag i Juli, då han avslöjade för alla att han snart blir storebror
