Nattmonstret var på besök

Skrev just ett jätte långt inlägg och som ni ser nedan gick det jättebra. INTE!!!

Nytt försök.


Inatt hade vi ofrivilligt besök av nattmonstret.
Vid tolv hade han fått nog av att ligga inne hos sig och satt istället och gnällde. Jag gick för att hämta in honom till oss istället och han tyckte det var mysigt att få krypa ner mellan oss i vår säng. Frid och fröjd! Eller?
Därefter hade vi en propeller mellan oss som absolut inte kunde somna om.
Jag slumrade lite från och till men vaknade titt som tätt av en spark i bröstet eller av små fingrar som trasslat in sig i mitt hår.
Klockan två, ja TVÅ! fick pappan nog, han tog sitt täcke och kudde och lämnade muttrandes sovrummet för att istället lägga sig på soffan (tror jag).
Ganska omedelbart efter det somnade nog både jag och Albin om och sov ända till klockan sju typ. Haha! Stackars pappan :)


Tack och lov är dessa nätter sällsynta men ändå ack så påfrestande. Att ha en unge i sängen som far runt med både armar och ben flera timmar i sträck nattetid är grymt tålamodsprövande.
En positiv sak med det hela är att det iallafall sker i tystnad. Inget skrik, gnäll, prat eller knorr. Alltid något! "Bara" armar och ben som far runt hejvilt....


Nu dröjer det förhoppningsvis någon vecka tills dess då nattmonstret kommer på besök igen.
*hoppas hoppas*


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0