Måndag med impuls

Jag fick ett ryck imorse och tog med mig barnen öppna förskolan i Norrtälje (där Albin och jag var några gånger när han var pytteliten). 
Det är lite pyssel att komma iväg hemifrån själv med båda barnen. När man tror att man är redo för att gå ut till bilen skiter den ena och medans man byter på den passar även den andra på att lägga en laddning. Men iväg kom vi tillslut och en liten kisserunda med jycken lyckades vi också få till innan. 
På måndag förmiddagar är det öppet för barn mellan 0-6 år och klockan tio är det sångstund. Vi var där cirka halvtio så vi hann gott och väl. 
Albin tyckte det var skoj att komma till ett nytt ställe med nya saker och han knatade in själv så fort vi kom dit och kollade in läget. Han hittade givetvis flera olika lastbilar och traktorer att leka med. 

Jag hade med mig lunchlåda till honom och den åt han faktiskt nästan upp helt plus en halvbanan. Miljöombyte gör tydligen gott för matlusten. 
Elsa satt mest i bilstolen och sov från och till. Hon vill ju gärna sova på förmiddagarna och hon tyckte nog det var lite för stojigt för att kunna koppla av helt. 
Albin höll ett öga på lillasyster hela tiden och tyckte han att någon kom för nära var han blixtsnabbt på plats för att visa att hon är hans och talade om att hon heter "Essa". Han tar storebororsrollen på fullt allvar. 

Det fanns en rutschkana i ett av rummen och Albin var in dit och åkte. Efter ett tag kommer han och vill att jag ska "titta Abbin"/ titta på Albin när han åker. Jag följer med och tittar när han åker några gånger och vid sista åket såg jag att han slog i foten i väggen när han gled ut på golvet och det såg ut att göra lite ont, då han tog sig för foten och det började rycka lite i mungipan. Precis när han håller på att resa sig upp och ta sikte för att komma bort till mig, dyker en annan lite större pojke upp och knuffar omkull Albin som trillar bakåt och slår i väggen igen. Då kunde inte Albin hålla sig längre och blev tokledsen såklart och mamma kom till undsättning och räddade honom :) Allt gick bra och Albin blev mest bara rädd och överraskad av att helt plötsligt puttas omkull bara sådär och vi gjorde oss redo för hemfärd istället. 
Lagom då började det regna så vi fick springa ut till bilen! Eller jag och Elsa sprang medan Albin inte hade särskilt bråttom ;) 
Vi var hemma vid tolv och Albin stupade direkt i säng, helt slutkörd. 



Kommentarer
Postat av: Mamma

Vilken duktig storebror! Bra att han håller ett öga på Elsa.

2014-05-19 @ 21:16:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0