Lugn start på veckan
Albin cyklade ner hela vägen till lekparken imorse. Eller iallafall nästan, han ledde cykeln i upp och nedförsbackarna men annars trampade han på så duktigt.
Vi gick hem och fixade lunch. Albin smaskade i sig kantarellerna som farmor plockade härom dagen. Gott tyckte han.
Vi gungade, grävde och åkte rutschkana ett par timmar. Rutschkanan var poppis hos båda ungarna. Elsa flög som en vante i sista guppet och flög runt till mage VARJE gång. Hon var lika glad ändå och åkte om och om igen.
Hon lyckades få till en fläskläpp också men det var väl inget att hänga läpp för tyckte hon 😊
Vi gick hem och fixade lunch. Albin smaskade i sig kantarellerna som farmor plockade härom dagen. Gott tyckte han.
Elsa somnade middag och jag och Albin parkerade oss i soffan framför en film.
Efter mellis gick vi en liten runda och sedan fortsatte leken ute till det var dags för middag. Och sedan ut igen.
Ibland undrar vi om Albin tappat bort sina öron, han hör inte ett ord av vad vi säger. Helt hopplös kan han vara. Man får nästan försöka fånga in honom och hålla fast honom för att få hans uppmärksamhet. Men inte heller det hjälper vissa gånger.
Den där treårstrotsen är inte rolig. Grabben har testat oss otaliga gånger under sommaren, men vi får väl vara tacksamma att han stundvis har jättegulliga och lugna stunder. Om än allt för sällan i vårt tycke 😉
I förmiddags blev jag kallad son hustru till Roffe.
Alltså hur gammalt och uråldrigt låter inte det då? 😊 Och hustru är jag ju inte heller för den delen...
Kommentarer
Trackback
