Fredag och lördag

Var vaknade fortfarande pigg och kry och Petet mådde mycket bättre så jag for iväg och jobbade på morgonen i vanlig ordning.

Jobbet gick bra och efteråt åkte jag ner till stan för ett besök till arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Besöket gick förvånandssvärt snabbt och smidigt 😊 Därefter fortsatte jag till nästa jobb. 
Egentligen var planen att jag skulle åkt förbi stället jag skulle varit på i torsdags, när jag var hemma och VABade, och städa av det värsta men min chef hade åkt dit och gjort det istället så jag slapp.

Jag var hemma framåt två. 
Hemma måddes det bra. Pappan och Elsa hade repat sig helt i stort sett och Albin var helt opåverkad.
Vi tog en eftermiddagsfika och bestämde att hinna gå ut innan det blev mörkt.
En huvudvärk smög sig på mig och tröttheten slog till med full kraft, samtidigt ballade Albin ur helt humörmässigt när vi skulle klä på oss och gå ut så han fick istället rumsarrest och jag stannade inne och "vaktade" honom och vilade. Han höll på att greja och härja av ilska i sitt rum en bra stund innan han tillslut tog sitt förnuft till fånga och lugnade ner sig.
Bara sekunder efter att pappan och Elsa kom tillbaka in igen hör vi Albin ropa: "HJÄLP! Jag kräks!" 
Jag flög upp ur sängen och Peter hade precis fått av sig ytterkläderna och rusade in till honom. Där satt han i sin fåtölj.... In i duschen och ännu mer tvätt.  
Resterande tid av eftermiddagen och kvällen spenderade han sittandes i säcken, likblek, sammanbiten och med hinken i knät.
Han var jätteduktig och tapper och vid sju hade han redan repat sig något och ville självmant gå och lägga sig.
Han hade tom. hunnit få sug att äta men det fick han snällt vänta med. 
En liten olycka hann ske i sängen under kvällen men annars sov han som en stock ❤️
Elsa hade ju vanan inne och visste hur man skulle göra så hon skulle ju självklart vara med mitt i allt. Första parkett. Haha!
Hon hann ju dock också lägga ännu en kräka i sängen just efter att hon lagt sig, men den berodde nog på att hon gick omkring med sin vattenflaska och pimplade i sig för mycket vatten innan hon la sig och när hon sedan skulle dricka sin välling så svämmade liksom över. Hon sov också hela natten efter det.

Jag blev mer och mer utslagen mådde bara konstigare och konstigare under kvällen. 
När barnen gått och lagt sig låg jag utslagen på madrassen i vardagsrummet, fullt påklädd under täcke och hackade ändå tänder av frossa.
Två gånger använde jag hinken innan jag sa god natt och bäddade ner mig för natten och sov nästan i ett sträck till nio på lördagmorgonen. Fantastiskt!

Både jag och Albin mådde bättre men vi var fortfarande medtagna. 
Pappan var rastlös efter två dagar hemma så han tog med sig Elsa in till staden för att fixa lite julklappar m.m. Jag var galet sugen på Donken och bad honom köpa med det hem samt lösgodis.
Medan de var iväg slog vi på en film här hemma. Albin var så trött så han inte visste var han skulle ta vägen. Det slutade med att jag fick hålla fast honom för att ligga stilla och med en gång somnade han. Och jag med. Skönt! 

Pappan och Elsa kom hem med maten. Barnen åt bara några pommes var och drack varsin Festis. 
Resten av eftermiddagen ägnades åt lego och jag försökte vara så stilla som möjligt för att undgå att mitt huvud sprack i tusen bitar av huvudvärken. 
Framåt kvällen mådde jag mycket bättre och orkade faktiskt sitta upp i soffan, som nu var sittvänlig igen efter Elsas incident några dagar tidigare 😉 Jag började också ta tag i det enorma tvättberget och alla i familjen tvagades innan vi la oss och alla sängar bäddades rena. Jag sanerade badrummet med klorin och upptäckte att ena spyhinken läckte som ett såll i botten när jag skulle skölja den. Haha! Inget som märktes när den användes tack och lov. 

Nu vet vi hur det är att ha en magsjuka härjandes hemma. Vi kom ändå lindrigt undan tycker jag. Ingen av oss höll på längre än några timmar och turligt nog bara två i taget. Men nu dröjer det MINST ett år till nästa gång. AMEN! 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0