Söndag 1.e februari

Albin kom intassande i sovrummet vid åtta och blev ledsen när pappans sida av sängen var tom. Jag förklarade att pappa bara åkt för att jobba en liten stund. Ploga lite snö och sedan kommer han snart hem.
Han accepterade det och kröp upp i sängen så låg vi och mös en bra stund. Nos mot nos <3 
När vi sedan satt och åt frukost kom pappan hem igen! 

Jag vaknade med ond hals även idag och det har hängt kvar hela dagen. Inget vanligt halsont direkt utan det gör ont längre ner i halsen på något vis. Rethostan hänger kvar den med. Igår kändes det som att den äntligen gav med sig men idag är det lika retligt igen.

Klockan ett idag var vi bjudna på dop. Albins kompis Mollys lillasyster skulle döpas så det hände inte så jättemycket här på förmiddagen. Man hinner ju liksom inte ta sig för något direkt. 

Vi kom iväg i god tid och en stund innan vi åkte vinkade vi hejdå till mormorn och morfarn som rattade hemåt i snömodden. 

Dopet gick bra. Barnen skötte sig fint i kyrkan. Elsa tyckte väl inte det var jättekul men hon höll ut. Och Albin satt och tittade i psalmboken när vi sjöng och därimellan körde han bilar (Blixten och Sally) på kyrkbänken. Går bra det med 😊
Efteråt var det fika. Fika med många kakor! 
Albin som fullkomligt vägrade äta någon lunch innan vi åkte åt bullar, kakor och tårta med god aptit. Så även vi föräldrar. Vi glömde ju utfodra oss själva med något lunchigt innan vi åkte. Vi blev sådär "härligt" illamående efter att tryckt i oss typ sju sorterskakor, bulle, tårta och några koppar kaffe.
Albin och Molly fann varandra snabbt och började busa. Dom sprang av sig lite av sockerruset 😊
När det var dags för paketöppning hjälpte dom båda till mer än gärna
Albin hade stenkoll på vilket paket som var från oss och han berättade att det minsann var en flodhäst i paketet innan de hunnit öppna det 😉 Haha!

Elsa höll god min trots allt stillasittande och med bara två superkorta tupplurar i bagaget.

När vi skulle åka hem var Albin smart och gick och hämtade ytterligare en bulle som färskost. En ballong tiggde han till sig också. Så det var en nöjd kille vi fick med oss hem. Fast nog ville han hellre stanna kvar och leka mera med Molly.

Såhär såg vårat bord ut efter fikat
Haha! Man skäms ju! Kladd, halvätna kakor och tårtbitar, skräp och leksaker.
Det första Elsa gjorde när hon satte sig vid bordet var att riva sönder duken. Och det fortsatte hon sedan med. Hur det såg ut på golvet nedanför talar vi inte om 😉

Det blev en sväng förbi affären innan vi åkte hem.
Albin körde en liten vagn och det brukar ju gå jättebra. Så även idag. Ända till vi kom till "hemavdelning" där han gasade, rusade, körde vagnen på en list, vagnen vippade, Albin ramlade, varorna for ut och träffade ett skåp som kom i svajning och tippade bakåt och dundrade i golvet med en smäll....
Inget gick sönder. Äggkartongen hade jag turligt nog lagt i stora vagnen bara minuten tidigare. Albin hann nog aldrig riktigt förstå vad som hände. Jag plockade iordning allt fort men ändå hann det samlas en hel skock med folk runt oss. Kändes det som iallafall.
Dessutom var det "rätt" skåp han lyckades pricka. Skåpet bredvid hade nämligen glasluckor.

Elsa somnade så fort bilen lämnade parkeringen och snarkade gott hela vägen hem.

Sedan hann vi bara med lite lek, snabb middag och lite Bompa innan det var läggdags.
Att försöka få Albin äta middag var ju hopplöst. Trots att jag bjöd på blodpudding. Elsa åt för två istället 😊 Vare sig jag eller Peter var hungriga på mat heller efter all fika så vi kan inte klandra grabben.

Jag nattade en övertrött Albin. Efter lite ylande efter pappa somnade han tillslut.
Elsa somnade relativt lätt men vaknade redan innan åtta och kämpade sedan mot att somna om ända till efter tio. HUR ORKAR HON?! OCH VARFÖR SKA HON BÖRJA OM SÅHÄR IGEN?! Ett par veckor med en sovande Elsa om kvällarna fick vi. Hoppas det bara är den envisa förkylningen som ställer till det för henne just nu. 
Pappan bäddade ner sig med henne lite efter tio men det dröjde till närmare elva innan det blev helt tyst från sovrummet. Sedan har hon sovit.

Dags för mig att säga godnatt också. Klockan är på tok för mycket!!!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0