Tisdag

Simhallen gick jättebra! Vi missade ju förra veckans lektion pga. förkylning men Elsa kom ihåg saker och ting ändå. De första minuterna var hon lite reserverad men det släppte fort och istället blev hon sådär löjligt nöjd. Hon njöt av att plaska, simma och hälsa på kompisarna. Hon dök både från kanten och från flyt"korven". En kallsup men inga ledsna miner. Stundvis klamrade hon fast sig runt min hals och gosade så mycket hon förmådde 😊

Efter lektionen hade vi bråttom! Vi duschade och klädde oss så fort vi bara kunde och rusde bort till Apoteket för att hämta ut en ny tub med ögonslva till jycken innan vi fort styrde mot dagis för att hämta Albin. 
Väglaget har ju inte varit det bästa idag och det var bara vitt vitt och vitt överallt så man fick där det var glest med snöpinnar chansa på var vägen gick. Fram kom vi och hem också 😊
Halvvägs hem spyr Elsa rätt ut. Vad göra? Bara köra vidare. Jag har enbart badväskan med mig och i den finns inget annat än blöta badkläder och jag vet även att det inte finns något papper eller servett i bilen att torka med. Torka hade förresten varit lönlöst. I baksätet vrålar Albin: Det luktar kräk i hela bilen!!! 
När vi kom hem tog jag av Elsa overallen vid bilen och lämnade den i den lika kladdiga bilstolen. Dock såg tröjan under ut likadant så jag kunde lika gärna burit in henne som hon var.
Albin trilskas såklart med att inte vela gå in men när han väl landar i sängen somnar han innan huvudet landat på kudden.
Likaså Elsa somnar omgående i vagnen medan jag öser i mig lite mat till min skrikande mage. 
Jag tänkte gå ut till bilen och försöka sanera men ville inte lämna Elsa ifall hon skulle kräka mera när jag inte var inne.
Båda barnen sov som små grisar och vid tre var jag tyvärr tvungen att väcka Albin. Han vaknade på sin sämsta sida och snart vaknade också Elsa av alla illtjut.
Mellis skulle han INTE ha! Och Elsa visste jag inte om jag skulle erbjuda något eller inte men hon fick iallafall en bit formfranska som hon med god aptit petade i sig. Jag försökte även få henne att dricka lite utspädd blåbärssoppa men det gillade hon inte. Istället drack hon jättebra med vatten. Duktig tjej!
Albin gjorde oss tillslut sällskap och åt lite yoghurt. 

Det började bli dags för den stackars jycken att få gå ut och göra sina behov också. Han hade ju inte varit ute sedan imorse! 
Jag fick hyfsat lätt med mig Albin och faktiskt att han försökte klä på sig själv. (Jag testade en ny taktik och mutade med choklad. Väldigt opedagogiskt men effektivt 😉) Vi kom runt rundan förbi brevlådan. Jag fick bitvis släpa med mig ungen medan han skrek och höll på. Elsas overall var ju icke brukbar så hon var tvungen att sitta ordentligt nedpackad i åkpåsen i vagnen, vilket betydde att jag inte hade några händer över till att dra Albin vare sig på pulka eller skrinda. Ståbrädan är ju bara att glömma i all den här snön.
Men även idag kom grabben på andra tankar halvvägs och vi fick det väldigt trevligt tillslut. 
När vi kom hem igen försökte jag få bort klädseln på bilstolen men jag grejade inte det. Stolen sitter så in kilad att jag inte kunde rubba den. Tur att det är kallt så kräkresterna fryser och inte luktar 😉
Sedan skottade vi snö. Vi är ju så bortskämda med att farfar sköter sånt om dagarna, så nu när han inte var hemma på hela dagen fick vi ju bevisa att vi också kan 😊 Därefter gick vi in och åt den utlovade chokladen. 
Jag tittade på klockan och insåg att den redan var halv fem!!! Dags för middag. Albin väntade otåligt på att det skulle bli färdigt och åt upp en hel portion plus lite till med spagetti och köttfärssås. Jag blir lika lycklig varje gång det sker. 
Elsa däremot hade ingen matlust alls. Hon dissade maten helt, åt tre skedar gröt och en spagetti sedan var hon nöjd.

Sedan var dagen i stort sett slut och det var läggdags.
Det känns i kropp och knopp att nattenssömn var knaper, att dagen varit lång och att det är skillnad på att vara ensam med barnen hela dagen från morgon till kväll.

Peter kom hem vid halv nio. Han hade varit halvt sänkt hela dagen och letat upp en soffa att lägga sig på efter begravningen. Men inget mer kräk för hans del iallafall.
När han kom hem stöp han i säng typ omgående. Han tog Elsa med sig som jag inte lyckats få att somna igen.


Dagens morgonpromenad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0