Måndag

Jag märkte varken av när Peter åkte till jobbet eller när Albin kom in i sovrummet imorse. Vid sju väcktes jag av att Albin och Elsa låg och snackade med varandra i sängen. Gulligt <3

Dagen har varit väldigt behaglig. Jag och Albin har dragit jämt hela dagen. Ända till halv fyra i eftermiddags.

Inte heller idag lyckades han sova middag. Jag vet inte hur många gånger jag ledde tillbaka honom till sängen. När Elsa sedan vaknade lite innan två gav vi upp. 
Mellis och sedan gick vi ut och åkte pulka. Det snöade ju endel igårkväll och under natten så det var perfekt pulkaföre och inte lika hiskeligt isigt och halt längre.
Glada barn i pulkatåg 😊 

Äntligen hade sandlådan tinat lite grann så det faktiskt gick att gräva lite.
Elsa tittade iakttog med spänning på första parkett i mitt knä

Innan middagen växte djävulshornen fram på den lille herrn. Då hade han varit lugn och beskedlig alldeles för länge 😉 
Jag bad honom gå in på sitt rum, läsa en bok och lugna ner sig. Det gjorde han också! Efter en stund stängde han även dörren, släckte lampan och bäddade ner sig i sängen. Trött grabb! Efter en stund kom han tillbaka ut i köket och var mycket lugnare.

Sedan var dagen slut. 
Albin tog ett bad innan läggning. Somnade som en stock efter nattning. Det är fördelen när han inte sover middag.
Elsa var överallt och ingenstans i sängen när det var läggdags. 
Vi övar för fullt med att hon ska hålla själv i vällingflaskan. Hon har varit lite bekväm gällande det men nu börjar det likna något 😊 


Fyra dagar har det gått nu med nya "magmedicinen" (movicol) och grabben är som förbytt! Nu äter han frukost, mellis, lunch, mellis och middag utan krångel och med god aptit. Det är en fröjd att se! Sådan lättnad.
Och magen har han skött dagligen. Utan att behöva kämpa och ta i så han blivit blå i ansiktet. 
Tänk vad lite bajs kan göra en lycklig! 😉 
Och Albin är lättad över att slippa "rumpmedicinen"/klyx. 
Förra veckan när vi höll på med det eländet sa Albin redan vid frukosten: "ingen rumpmedicin idag" och rynkade näsan. Det var inte roligt att hålla på med det men oj så duktig han var! Han visste att han var tvungen trots att han inte ville och skötte det så bra. 
Världens duktigaste kille! <3 Nu hoppas vi att vi slipper det eländet igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0