JochP

Albin vaknade typ vid tolv och kom gnällandes in till oss. Märkligt nog låg Elsa kvar i sin säng! 

Albin fortsatte med sitt gnällskrik och vi sa åt honom att vara tyst om han ville ligga här med oss. Han lyckades inte sluta gnälla så pappan och han la sig inne i hans säng.

Jag slumrar om igen men väcks vid ett av ett ännu värre gnäll. Han ojar sig, har ont och vrålar. Tydligen var det magen som gjorde ont. Och halsen. Och örat. Och knät osv.

Elsa vaknar också av allt oljud men jag försöker hålla henne lugn.

Pappans tålamod tryter mer och mer när Albin inte slutar med sitt vrål. Vi byter. Han lägger sig med Elsa och jag försöker prata med och lugna Albin. Det går inget vidare. Han har ont i magen. Sätter honom på pottan en lång stund men inget händer. Han fortsätter bara vråla. Samtidigt nöjer sig inte Elsa med att vara med pappa. Hon vrålar också. 

Jag bäddar ner mig med båda barnen i vår säng och Peter stormar ut i gästrummet.

Albin fortsätter med sitt gnäll/vrål och kan inte ligga stilla för att han har så ont i magen. Ett nytt försök med pottan. Inget händer. Tillbaka till sängen där han bara snurrar runt och gråter. 

Elsa är trött och klänger sig fast vid mig halvtsovande.

Tredje försöket på pottan, men inget resultat.

Pappan kommer på den briljanta idéen med klyx och hämtar ett. Jag ger Albin och han ligger stilla så duktigt, blir lugn och somnar nästan medan det verkar.

Elsa kommer tillbaka till sovrummet efter ännu ett försök till att sova med pappa.

Klyxet ger utdelning och Albin blir lugn som en filbunke. Han somnar så fort han lägger huvudet på kudden. Klockan är då halv tre cirka.

Nu är istället Elsa upp i varv men coolar fort ner och somnar hon också.

Nu snarkar dom gott båda två här bredvid mig. 

Jag ligger nästan utträng ur sängen. Hungrig är jag också! Men nu måste jag försöka sova jag med! Troligtvis gör de morgon vid sex, trots nattstöket.