Torsdagen

Det var min tur att följa med Elsa till dagis igen. Albin åkte med pappan på morgonen i vanlig ordning och jag och Elsa åkte några timmar senare. 
Den lilla damen hade slagit gnällrekord under natten så vi båda var slitna redan innan vi hunnit hemifrån. Jag vet inte om det är tänderna eller alla nya intryck från dagis som rubbar nattsömnen de senaste nätterna? 
Det dröjde nog knappt en timme efter att jag och Peter lagt oss innan Elsa satte igång med sitt knorr. Hon fick komma över till oss men hon fortsatte böka och gnälla trots att hon låg på min arm och vi delade kudde. När hon äntligen somnade om ordentligt dröjde det inte många minutrar innan Albin kom in till oss helt förkrossad och säger att han kissat i sängen. Lilla gubben ❤️ Första gången en sådan olycka inträffar! 
Peter fick ta hand om den saken eftersom jag hade en sovande Elsa på armen. 
Lite senare, när vi alla somnat om igen, satte Elsa igång igen. Pappan flyttade ut till soffan. Albin kom in till mig och Elsa och la sig men anslöt efter en stund hos pappan ute på soffan.
Sedan var det morgon. Jag är otroligt tacksam över att det är hyfsat sällan nätterna är såhär händelserika.

Morgonrundan ❤️

När Elsa och jag kom till dagis var de ute. Albin kom springande mot grinden och frågade Elsa glatt om hon skulle stanna och leka med dem ute på förskolan.
- Mmmm. Svarade Elsa 😊
Han visade henne sandlådan och så gungade dom och lekte i trädkojan.
Elsa brydde sig inte alls om jag var i närheten eller inte. Flera gånger knatade hon iväg på egen hand för att utforska saker.
Sedan blev det lunchdags och idag skulle vi vara kvar och äta. Inga konstigheter med det heller. Vi satt vid Albins bord så det kändes väl som hemma 😊
Efter lunchen åkte vi hem. Jag lyckades med nöd och näppe hålla henne vaken hela vägen hem men ändå höll hon på att trilska och vråla som en stucken gris innan hon tillslut somnade hemma i sängen. 
Jag lyckades också somna och vaknade med ett ryck i halvt panik när telefonen vibrerade av ett sms. Inom loppet av några få sekunder hann jag få för mig att vi försovit oss och missat dagis! Klockan är ju 13.05!!!!! Haha 😊 Sedan kom jag på att vi redan varit där och att allt är i sin ordning.
Albin försökte vila men han lyckades inte, så han och jag soffhängde framför datorn istället. 

Jag har i evigheter varit galet sugen på köttbullar, potatis och lingon till middag! Men efter att jag började göra egna köttbullar för några år sedan kan jag inte äta köpta färdigköttbullar längre och ingen annan tycks göra dem åt mig heller 😔 Men nu fick jag ett ryck och ställde mig och började rulla köttbullar till middagen. Det är inget jättebra påhitt för ungarna har ju en tendens till att alltid vara extra gnälliga, klängiga och bråkiga när jag står i köket. Likaså denna gång. Elsa stod bokstavligt och drog i mina byxben och vrålade och skrek medan jag rullade köttbullar så snabbt jag bara förmådde och slängde ner dem i stekpannan. Gott blev det när det äntligen var färdigt! 
Dock åt både Albin och Elsa som myror. Albin smakade inte ens på sin mat tror jag.
Han och jag tog en liten kisserunda med hunden efter maten. Han på motorcykel och jag till fots

Redan i onsdags började jag misstänka att Albin ev. hade urinvägsinfektion. Jag tyckte han kissade oftare och när han sedan kissade i sängen under natten blev jag bara mer säker. Han själv klagade inte över något och tycktes vara helt opåverkad.
Men framåt torsdagskvällen erkände han att det kändes konstigt när han kissade och att han blev akutnödig utan att det kom något.
Jag ringde 1177 och de tyckte vi kunde avvakta eftersom han var relativt opåverkad. Han fick dricka citronvatten under kvällen och natten passerade utan någon mer olycka.


Mellan mina ben var dagen oförändrad i stort sett. Fortfarande ömt och svullet men varken mer eller mindre. På kvällen upptäcker jag att jag är blå! Typ världens blåmärke.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0