JochP

Den absolut största förändring (och den bästa) är att den lilla damen äntligen sover hela nätterna i stort sett och dessutom i EGEN säng! Det är stort! 😊

Hon knorrar ett par gånger per natt men det är oftast bara i sömnen och det räcker att lägga på henne täcket och ev. stoppa in nappen igen så sover hon vidare. 

Täcket har blivit viktigt för henne. Förut har hon knappt haft täcke alls men nu måste hon ha det för att somna och glömmer vi det lägger hon på sig det själv. Pappan påstår att hon dessutom sagt "täcke" 😊 Fast middagsvilan sover hon i en tom säng. Hon river bort allt hon kan innan hon kan somna. 

Just nu är vi inne i en period när hon har sjukt svårt att komma till ro, koppla av och somna. Man måste lägga henne i exakt rätt ögonblick för att det ska gå lätt. Väntar man för länge är det inte ovanligt att det dröjer uppemot 1,5 timme innan hon slutar att kämpa emot övertröttheten.

Talet har det fortfarande inte hänt så mycket med. Hon använder sig fortfarande av sin knäppning med tungan, till allt. Lite grottfolksspråk 😉

Fast lite mer "pratar" hon och lite olika ljud och stavelser men inga ord.

Kanske att det någon gång slinker ut ett "ord" när hon härmar efter oss men det är sällsynt. 

Men det går bra att prata och diskutera saker med henne ändå. 

Leker gör hon gärna med bilar och fordon men de sista dagarna har innehållit väldigt mycket tid med dockorna. Hon bär omkring på dem och matar dom med vatten ur sin mugg. 

Ute kör hon mest omkring med sin bil eller klipper gräs. Sandlådan är också kul. Och vinbärsbuskarna ägnar hon mycket tid till. 

Hon har blivit riktigt duktig på att hoppa. På riktigt! 😊 Snurra är också kul och klappa händerna. Bolibompadansen hänger hon glatt med i gör rörelserna så gott hon kan.

Brorsans säng är mysig! Så fort hon får chansen smiter hon in på hans rum, plockar med sig en bok eller tidning och lägger sig till rätta i sängen och mysläser.

Alla bilar där inne är också roliga såklart 😉

Äter gör hon hyfsat. Middagen är den som smakar bäst. Och kvällsvällingen såklart. 

Mackorna äter hon oftast bara pålägget av. Men annars är hon nästan en allätare.

Vilja och humör har hon. Och en pipa som nästan krossar glas.

Hon vill göra allt och klarar hon det inte kan det bli ett jäkla liv! Idag tex. när vi klädde på oss för att gå ut, Albin tog på sig sina jobbarbyxor och när Elsa såg det skulle hon såklart ha sina också, trots att hon redan hade andra byxor på sig. När hon sedan inte klarade av att knäppa bältet helt själv, som brorsan, bröt hon ihop totalt. Hon skrek och var så förbannat och okontaktbar i säkert en kvart. Inte ens starka pappan lyckades hålla i den lilla ormen. 

Kramig är hon fortfarande men inte lika klängig. 

Pilla örat är hon fortsatt besatt av. Både på sig själv och andra. När hon är trött eller upprörd tar hon ofta tag i sina egna öron. Gulligt 😊

Egentligen skulle inskolningen på dagis pågå nu men vi valde ju att skjuta på det. Ny start är istället 5.e oktober. Och vi är övertygade om att hon kommer gilla det. Hon är ju redan van vid att vara där. 

Men mamman tycker det känns jobbigt 😞

Fötterna har växt som ogräs över sommaren! I juni var storlek 20 stort och nu tre månader senare behöver hon storlek 22! 

I klädväg har vi nu börjat på 86.

Tandstatusen är fortsatt oförändrad. Eller hon ligger mer på minus nu efter att hon ramlade och slog bort ett hörn på ena framtanden.