JochP

Förmiddagen var ganska händelselös här hemma. 

Lite efter 14 kom farmor och jag och Peter gjorde oss redo för avfärd in till Stockholm och Winnerbäck.

Här hemma hade det gått bra. Barnen hade varit uppe ett par timmar längre än  normalt. Elsa hade knorrat en hel del och vid midnatt gav farmor upp och lät henne komma över till henne i vår säng. I samma veva hade tydligen Albin också vaknat och det slutade med att de sov tillsammans allihopa. Plus jycken. 

Sovmorgon till halv åtta tog det! 

Jag och Peter rullade hemåt från Stockholm redan vid nio på torsdags morgonen. Jag hade jobb att göra så vi åkte direkt till Norrtälje. Jag jobbade så fort jag bara orkade i värmen men hann ändå inte helt färdigt innan Peter kom och hämtade mig och vi åkte vidare till dagis för ett efterlängtat utvecklingssamtal 12.30.

Samtalet gick bra och vi fick bekräftat att vi har två mycket duktiga och fina barn ❤️ 

Albin har mognat och utvecklats massor under vårterminen. Han är ambitiös, nyfiken och en omtyckt kompis.

Han har börjat ta avstånd från hans tidigare bästa kompis och leker mycket med andra istället. Ett tag var det väldigt stökigt och bråkigt bland de han umgicks mest med och han var klok att hålla sig utanför och dra sig undan.

Han visar små tendenser av att testa gränser även på dagis men inte alls som här hemma. Där gör han det med glimten i ögat och det gör han absolut inte hemma....

Sin kärlek till Elsa går ofta till överdrift och de har delat på dem. De får tex. inte sitta bredvid varandra vid samlingen och sitter inte heller vid samma bort vid lunchen. Albin är nämligen som ett plåster på Elsa och hon har börjat tycka det är jobbigt. Att han gör så tror jag kan bero på att en av hans kompisar sagt att Elsa är hans lillasyster. Detta har Albin nämt ett par gånger för mig och jag tror han hakat upp sig på det.

Elsa har även hon utvecklats massor detta halvår hon gått på dagis. Framför allt har ju språket exploderat de sista månaderna. Vid lunchen pratar hon nonstop.

Hon älskar att pyssla och kan sitta länge och rita eller hålla på med pärlor. 

Likaså samlingen tycker hon om och hänger glatt med i alla sånger och ramsor. 

Tidigare har hon inte brytt sig så mycket om att brorsan stundvis varit som ett plåster på henne men nu på sista tiden har hon börjat tycka det är jobbigt och drar sig undan. Så ofta försöker de dela på dem och se till att de gör olika saker. 

Hon är alltid glad och lättsam.

Några speciella kompisar har hon inte ännu utan flyter liksom runt lite överallt. Precis som de flesta barn i den åldern gör.

I höst börjar som sagt Albin på stora avdelningen. Han ser mycket fram emot det och det kommer bli bra både för honom och Elsa att de är skilda åt några timmar om dagen. 

Det var väldigt uppskattat att äntligen få till detta samtal med båda barnen kontaktpersoner. 

De berättar typ ingenting hemma längre om vad som hänt och vad de gjort under dagen på dagis. Varje dag när vi sätter oss i bilen och åker hem så frågar jag vad de gjort men det är ytterst sällan jag får veta något. Istället vrålar båda i kör "höööööj musiken!!!" 

Vid middagen frågar alltid pappan vad de gjort på dagis och får oftast till svar "seeeen!!!" Men det där sen kommer aldrig. 

Efter samtalet åkte jag tillbaka och gjorde färdigt det lilla jag hade kvar på jobbet. Därefter åkte vi till skoaffären med mina trasiga skor. Jag köpte dem i april och redan var de trasiga bak i hälen. Det slutade tillslut med att de tog tillbaka skorna för reklamation. Jag valde ett par nya skor. Dock inte alls lika bra och sköna. Men varför lägga nästan 1000 kr på ett par skor om de ändå går sönder efter bara ett par månader?! Nä, nu tog jag istället ett par billigare. Dessutom var det rea på dem så jag gick därifrån med nya skor, ett par tofflor OCH 200 kr i handen. Helt okej men jag saknar ändå mina supersköna sketcher skor 😔

Sedan åkte vi äntligen hem till barnen! ❤️ Det hade inte gått någon nöd på någon av dem här hemma. Allt hade gått bra. 

Framåt kvällen klipptes det gräs