Krasch och klipp

Den där energin och livslusten man fick förra veckan när våren började visa sig är nu som bortblåst. Det har varit ett grått väder nästan hela veckan.
Både i onsdags och torsdags kraschlandade jag i sängen när vi kom hem från jobb och dagis och barnen var lagda för middagslur. Jag var och är sådär äckligt trött igen och lusten till saker finns inte. Dessutom har magkatarren gjort sig påmind i veckan och gjort livet lite extra surt. Jag har iallafall dragit ner rejält på kaffeintaget och först idag känns det bättre. Så tröttheten beror ju säkerligen också på kroppens chock av kaffeavgiftningen. Idag har jag tex bara druckit en halv kopp till frukosten imorse! Applåd tack! 😊 (Normalt dricker jag nog mellan 2-4 koppar/muggar om dagen.)

Igår var det äntligen fredag igen.
Jag kom hem vid ett. Barnen hade som vanligt varit hemma med farmor och farfar. Ute regnade/snöade så dom hade härjat och byggt kojor hela förmiddagen. 
Elsa vaknade från sin tupplur precis när jag kom hem. Fullt ös igen med andra ord.

Vi var väldigt kreativa på kvällen måste jag säga! 
Albin som varit alldeles för långhårig länge gick efter mycket om och men med på att bli klippt.
Han vill bli lika kort klippt/rakad som pappa. Annars får det vara enligt honom. Vi tycker dock att det är lite väl kort nu när det fortfarande är vinter och tycker han kan vänta med den frillan till i sommar. Men igår lyckades vi äntligen! 😊 Det var jag som höll i saxen och för att vara första gången jag klipper en människa tyckte jag nog det blev riktigt bra! Och Albin blev också nöjd. Men han tyckte det var riktigt jobbigt med det avklippta håret som föll ner på hans axlar, rygg, ansikte och ben 😉
Givetvis skulle ju Elsa också klippa sig!
Men som ni vet är det fortfarande (nästan) oklippta håret heligt så hon fick en låtsas klippning och var lika nöjd med det!
Hon fick lite av Albins avklippta hår strött på benet så det skulle bli lika 😉 

Sedan var det min tur! Peter klippte mig för andra gången. Så skönt att bli av med de slitna topparna! Jag fattar inte hur jäkla fort mitt hår växer egentligen?!
Och jag har fortfarande inte omfärgat håret efter förra fredagens misslyckade blekning. Nu har jag istället börjat vänja mig vid det. Haha!
Jag har tom. fått flera komplimanger för hur fräsch jag ser ut i håret! Det ni! 😉 Det är tur jag nästan alltid har uppsatt hår, då syns eländet inte lika tydligt. 

Kommentarer
Postat av: Mamma

Oj, vad långt det blivit. Ser dig nästan aldrig med utsläppt hår. Peter är duktig det ser rakt och fint ut. :-)

2016-03-05 @ 22:22:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0