Tis, ons och tor

I tisdags var det tillbaka till vardagen igen. Dagis och jobb. 

Härligt väder så vi var ute hela eftermiddagen. 

Fika mellis i klätterställningen och lek med nya spelet. 

Jag var slö och satt mest i en stol och läste, när jag inte satte potatis eller behövde agera fredsmäklare. 


I onsdags vaknade vi ju upp med en 5 åring i huset. Den dagen har jag ju redan skrivit om 😉 Men kan tillägga lite 😊
Jag kom för tidigt till dagis så Albin var långt ifrån färdig med att äta lunch. Elsa var däremot färdig så hon och jag gick ut och väntade på brorsan. Hon flängde runt som en vilde och sekunden efter jag tog kortet så stupade hon framåt och landade pladask på mage. 

Dessutom fick jag höra att hon lyckats låsa in sig på toan när hon skulle tvätta händerna. Det tog en liten stund innan de lirka upp låset utifrån men Elsa stod cool lugn där inne och väntade på att bli utsläppt ❤️


I bilen hem frågade jag Albin om de grattat och sjungit för honom (jag vet att sjunger och tänder ljus på samlingen för den som fyller).
- Nää. Svarade han besviket.
- Va!? Var det ingen som sjöng för dig?
- Nä det var det inte. Hävdade han.
- Var det inte ens någon som sa grattis? Inte ens någon fröken?
- Nä. Ingen. Jag sa till kompisarna att jag fyllde år men dom lyssnade inte på mig. Sa han besviket.
Ni må tro att mitt hjärta höll på att gå sönder ❤️ Älskade unge! ❤️
Först tänkte jag ringa till dagis och höra mig för men jag bestämde mig för att prata med dem morgonen efter istället, då det ändå var jag som skulle lämna. 

Elsa tokslocknade i bilen hem och jag fick väcka henne här hemma.

Det var fortsatt fint väder och vi var ute hela denna dag också. 


I torsdags morse åt jag och barnen frukost hemma tillsammans. Fr.om. nu ska de gå 8.30-13.30 på torsdagar (istället för den vanliga tiden 06.45-11.45). Albin är överlycklig att få stanna kvar och leka efter luchen 😊
Det är ju ytterst ovanligt att jag lämnar på dagis så det är ju en ovanlig situation. Elsa klängde sig fast på mig som en blodigel och gömde ansiktet. Fröken Caroline fick dra loss henne från mig. 
När Peter lämnar är det aldrig några bekymmer. Men då är det å andra sidan inte många barn komna än heller.
Albin skuttade glatt upp till sina kompisar och hade knappt tid till att pussa och krama mig hejdå. Jag frågade en fröken lite i smyg om de missat Albins födelsedag dagen innan och fick bekräftat att så var fallet. Hon bad om ursäkt och lovade ställa saken till rätta denna dag. Skönt! 
När jag gick ut till bilen stod Elsa och Caroline i vinkfönstret och vinkade glatt hejdå ❤️ 

Iom. att de är på dagis lite längre på eftermiddagen så hinner jag klämma in lite mer jobb efter mitt vanliga torsdagsjobb. Stressigt var det men hoppas det blir bättre.

När jag hämtade på dagis var de ute. Eller Elsas avdelning hade precis gått in. 
Fröken Kerstin berättade att Elsa hade varit superledsen efter att hon trillat och slagit i bakhuvudet i en hylla på förmiddagen. Kerstin var helt förskräckt när hon berättade det.
- Elsa är ju aldrig ledsen och gråter, men då var hon såååå ledsen och otröstlig. Det är så ovant att se! Sa hon.
Elsa själv fnittrade lite när jag fick höra historien ❤️ 
Och jättetrött hade hon varit efter lunchen. Hon störtsomnade i bilen hem även denna dag och fortsatte sova efter att vi parkerat här hemma. Efter nästan en halvtimme fick jag tillslut väcka henne. 



Albin fortsatte njuta ute. Han låg på gräset och lekte med sin nya tröska och traktorgrävare.


Efter maten börjades det övas med fiskespöt. Jätteduktig var han! Efter bara några få försök så fick han in snitsen och kastade flera meter. Ingen krok på linan utan en mutter istället 😉

En snabbdusch och sedan sängen. 

Elsa fick spelet i duschen och pappan fick ta över. Hennes humörsvängningar driver mig till vansinne. Ena stunden jätteglad och helt plötsligt är det enbart massa gnäll och skrik.... 😔


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0