Just nu
Jag och barnen är nere hos mormor och morfar i Linköping och har höstlov ❤️
Just nu sitter de ute på trappan och skrämmer bort grannungarna som går "bus eller godis", vi har nämligen inget godis hemma 😅
❤️
Saknar dig ruskigt mycket! 😢
Just nu
Idag yr de första snöflingorna omkring ute. Blåsigt, kallt och blött!
Vi har just parkerat oss i soffan med en film. Och resterna av de små halloweengodispåsarna barnen fick av farmor mumsas upp.
- Vad är det för film? Frågade jag Elsa.
- Det snöar korvar! Svarade hon.
Haha! Hon menade Det regnar köttbullar 😊
Fortsättningen i tisdags
Efter att jag kom in till akuten vid 07.20 så blev jag liggandes på en säng. Fan så skönt det var! De kopplade upp mig och hade koll på lite av varje.
Jag mådde oförskämt bra! Den värsta chocken hade släppt. Huvudet värkte och nacke och rygg blev mer kännbart också men fullt hanterligt.
Jag ringde mina chefer och min kund jag skulle varit hos och förklarade läget. Och till mamma såklart. Hon började grina innan jag ens hunnit berätta klart vad som hänt.... Och strax efter ringde syrran upp. Djungeltrumman var igång 😉
Pratade också med Peter igen. Han och jag pratade med varandra ett par gånger efter att jag kommit ur bilen och innan helikoptern hämtade mig. Först bad jag ju honom att skynda sig och komma och rädda mig men snabbt efteråt kom jag på bättre tankar och bad honom stanna kvar borta på jobbet tills väglaget var bättre.
Men givetvis åkte han ändå tillbaka hemåt efter att han lämnat av barnen i säkert förvar på dagis och informerat fröknarna där om vad som hänt (ungarna fick ju tyvärr höra samtalet när jag ringde första gången och hade lite smått panik), men de var lugna ❤️
Påvägen tillbaka, alltså knappt 20 minuter senare är även hans väg glashal. På dit vägen var den inte det.
Han åker bort dit min bil ligger och det är fortfarande isgata och typ stopp i trafiken. Polisen kom till platsen då också och stoppade alla lastbilar pga. det hala väglaget.
Brandbilen kom till platsen typ samtidigt som vi lyfte med helikoptern, jag tror inte dom gjorde något på platsen, ingen var ju fastklämd eller dyl.
Peter ringer bärgare och grejer och sedan åker han hem och sätter på vinterdäcken på sin bil. (Vi sa det kvällen innan att det nog är dags att byta däck snarast....)
Sedan var han tillbaka till min bil igen och plockade ur lite prylar ur den samt snackade lite med killen i bärgningsbilen medan han väntade på TMAbilen.
Jag låg och hade det gott under en filt på akuten. Och det kommer in fler personer efter olyckor med halka. Både med bil och cyklar.
Och polisen kom och "förhörde" mig samt alloholtestade mig. Och jag var godkänd 😉
Det som besvärade mig mest var att jag var galet kissnödig men jag fick inte gå upp och kissa förän jag träffat läkaren.
Mellan 09-09.30 någon gång fick jag äntligen träffa läkaren och även tillåtelse att gå på toa!
Hon undersökte mig sedan lite men hittade inga fel. Därefter fick jag lite efterlängtad frukost och kaffe!!! Vid 10, när vi sett att frukosten stannade kvar i magen på mig blev jag utskriven och utsläppt. Snabba puckar! Skönt!
Peter skulle komma in och hämta mig men han var inte riktigt färdig med allt hemma så det dröjde lite.
Jag gick upp till Ica för att köpa mig lite mera frukost. Påvägen dit får jag se att min bil redan är med i tidningen
Jag mådde bra, lite omskakad såklart men annars helt okej. Men inne på Ica blev det lite mycket. Massa ljus och folk och grejer. Jag som handlat i den butiken minst en gång i veckan i flera år nu hade lite svårt att hitta faktiskt. Men jag kom ut därifrån med en yoghurt och några bananer 😉
I väntan på att Peter skulle komma så gick jag bort till lägenheten där jag och min chef skulle avverkat en flyttstäd denna eftermiddag. Det blev ju inget med det denna dag för min del...
Vid 12 kom Peter och då åkte vi bort dit bärgningsbilen just lastat av min bil.
Jag hade ju massa jobbargrejer och skit i den som jag ville ta rätt på. Lika bra att få det gjort!
Ja gisses vad bråte man har alltså! Vilken röra det blir när man vänder uppochned på en bil.... Det låg gamla teckningar från dagis, serietidningar, hårspännen, servetter, jobbargrejer och allt möjligt huller om buller överallt! Blandat med glassplitter.
Och faktiskt att lastnätet bak i bagaget höll kvar både barnvagn, en stor väska och lite annat smått och gott på sin plats där bak. Känns tryggt!
Men märkligt nog utlöstes aldrig några krockkuddar?
Vi röjde iallafall ur våra privata pryttlar och fyllde Peters bil proppfull. Vi tog med barnens bilstolar också eftersom de ska kasseras efter olycka (oavsett om någon satt i eller ej), vi ville inte riskera att de kunde hamna i orätta händer och säljas vidare tex.
(Fyra dagar tidigare hade jag köpt en begagnad bältesstol åt Albin som var tänkt att ha som extra till bla. Farfars bil. Denna stol hade jag tänkt plocka ur bagaget på morgonen innan jag åkte, men av någon anledning så gjorde jag inte det. Dumt nog! Så TRE stolar blev förbrukade i denna vurpa. Varav en var sprillans nyinköpt i augusti 😔)
Vi insåg dessutom att vår halvförsäkring inte kommer hjälpa oss med en endaste krona, gällande varesig bilen eller barnensstolar.
MEN vår extra assistansförsäkring som vi har fick vi nytta av! Den bistod med bärgning och hyrbil i 3 dagar. Alltid något mitt i allt elände! 😊
Därefter åkte vi och hämtade barnen på dagis över en timme försent.
Jag riktigt såg hur lättade och glada det blev när de såg att jag kom ❤️
Dom hade klarat dagen fint och visat något större oro ❤️
Sedan åkte vi tillbaka in till Norrtälje för att hämta hyrbilen. Vi måste ju liksom ha två bilar, det går inte annars.
Jag var inte alls bekväm i detta. Att sätta sig bakom ratten igen kändes inte alls lockande. Men eftersom vi är så beroende av bil båda två så tänkte jag att det är lika bra att ta tjuren vid hornen direkt. Ingen idé att skjuta på det. Så knappt 7 timmar efter min bilvolt sätter jag mig bakom ratten igen. Men jag var väldigt bestämd med att jag SKA ha vinterdäck på bilen.
En stor jävla Volvo v90 fick jag. Och dessutom automat! Jag som bara kört automat typ 4 ggr i hela mitt liv... Hua! Men jag kom hem.
Väl hemma la jag mig i sängen och gjorde inte så mycket mer resten av dagen.
Farmor var här och hjälpte oss med mat och barn på eftermiddagen.
Framåt kvällen dök det upp mycket frågor och funderingar hos barnen.
Albin ville gärna se alla bilder pappan tagit på den kvaddade bilen om och om igen.
Elsa tittade också på dem först men lite senare när allt börjat sjunka in så tyckte hon allt var obehagligt och ville absolut inte se några bilder och knappt heller höra något prat om bilen ❤️
Båda barnen ville ha sällskap för att somna och det fick dom såklart ❤️❤️
Jag blev mer och mer öm i kroppen ju längre dagen gick. Nacken var riktigt öm och ond på kvällen. Likaså huvudet och även vänster skinka och höft.
Men vi sov gott hela familjen ❤️
Nu kommer lite bilder på bilden. Mamma, var beredd 😘
Jag är så jävla tacksam över att jag hade en rejäl och säker bil!
Både ambulanskillen och läkaren sa att det var tur jag hade en så bra bil.
Jag har hela tiden sagt att framöver när vi inte har skrymmande bilbarnstolar i bilen vill jag ha en liten och smidig bil, men det finns inte på världskartan längre.
Och en sak till! Tänk på hur ni lastar och packar bilen. Ha inte massa lösa föremål liggandes i bilen. Och framförallt inga tunga och otympliga!
Och ta det lugnt i trafiken!
Jag var helt medveten om det lömska väglaget denna morgon, jag hade inte bråttom och jag körde inte för fort och dessutom var det raksträcka. Ändå hände det!
Och vilken otrolig tur att jag inte fick möte...
Mardrömsstart av en dag
Igår var ingen bra dag. Den började på värsta tänkbara sätt.
Jag hade en lång dag framför mig, skulle jobba 7-17.30 och sedan åka på föräldramöte på dagis klockan 18. Och nattsömnen hade inte varit så bra, Elsa trasslade lite och var som ett plåster på mig. Men trots det kände jag mig faktiskt pigg och laddad för en lång arbetsdag.
Men inget blev som planerat.
Jag åkte hemifrån 06.40 och 07.20 låg jag på en brits på akuten. På de 40 minutrarna hann jag få sladd på bilden, volta ner i diket, bli liggandes på taket, bli hämtad av helikopter och lämnad på akuten.
Jisses alltså! Vilken start av dagen...
Jag är evigt tacksam att jag klarade mig nästan oskadd trots att bilen blev skrot.
Och jag är ännu mer tacksam över att jag var själv i bilen.
Jag kom knappt 3 kilometer hemifrån innan jag fick lite sladd bak på bilen pga. blixthalka. Den lilla sladden övergick väldigt snabbt till sicksackande över båda körbanorna innan bilen vände sig tvärsöver vägen och åkte rätt ner i diket, slog runt och stannade på taket.
Jag minns allt i detalj. Jag hör mig själv säga: NEJ! när bakdelen tappar fästet och börjar kränga lite. Sedan gick det fort! När bilen står på tvären över vägen med nosen mot diket tryckte jag mig så hårt jag kunde bak i sätet med både huvud och rygg och tog spjärn med armarna mot ratten.
Sedan hängde jag uppochner i bältet.
Konstigt nog kände jag varken rädsla eller dödsångest, jag fokuserade enbart på att försöka förbereda mig på att krascha.
Att komma loss från bältet uppochner gick väldigt lätt också men att sedan lokalisera sig vad som var fram och bak i bilen var svårare. Det var mörkt, bortsett från instrumentpanelen som fortfarande lyste, samt att det låg massa saker och glassplitter överallt.
Jag andras lite, känner efter hur det känns i kroppen och börjar sedan försöka hitta dörröppnarna. Får tag i den på passagerarsidan men dörren rör sig inte en millimeter. Fumlar åt andra hållet och hittar handtaget på förarsidan men inte heller den dörren rör sig det minsta.
DÅ kom dödspaniken! Det enda jag tänkte var att jag var tvungen att komma ut, jag fick nämligen för mig att bilen skulle börja brinna.
Jag börjar leta efter telefonen i all röra men kommer på att den turligt nog ligger i byxfickan. Jag får fram den och ringer Peter. Jag ber honom komma så fort han kan för jag har kört i diket, ligger på taket och kommer inte ur bilen. (Hur skärrad jag var då minns jag inte riktigt)
Men Peter har inte hunnit fram till dagis och lämnat barnen ännu visar det sig. Då ber jag honom ringa farfar och be honom komma så fort han kan! (Helt idiotiskt såhär i efterhand.) Att ringa 112 hade jag inte en tanke på.
Vi lägger på för jag hör att det passerar en bil uppe på vägen och jag hoppas den stannar. Men tyvärr hör jag hur den bara åker förbi. Paniken tilltar och jag blir rädd att min bil ej syns från vägen. Men strax efter hör jag en man utanför och jag börjar få lugnet tillbaka.
Mannen har redan 112 i telefonen när han kommer fram till mig och jag hör hur lättad han blir när jag inifrån bilen talar om att jag inte sitter fast, mår bra och är ensam.
Under tiden ansluter ytterligare en man och kvinna till platsen. En av dem försöker få upp framdörrarna men han lyckas inte. Jag kläcker då idéen om att prova bakdörrarna och vänster bakdörr får han upp och jag lyckas kräla ut den vägen. Och otroligt nog har jag handväskan i ena handen. Haha!
Det var tre helt fantastisks människor som tog hand om mig. De kramade och höll om mig. De klädde in mig i jackor, filtar och mössa medan vi stod där i diket och inväntade ambulans.
Jag kände mig coollugn faktiskt. Skärrad och skakis såklart men väldigt lugn.
Jag hade inte ont någonstans mer än lite öm i sidan på huvudet. Där slog jag i dörren antagligen när bilen for runt. Och så hade jag lite glassplitter i munnen.
På vägen hinner det ju bli värsta köerna med stopp åt båda håll.
En av männen som hjälpte mig körde stor grusbil och hade stannat den på vägen för att stoppa övrig trafik.
Och så får jag förklarat för mig varför de första bilarna bara passerade mig, det var så halt så de fick inte stopp på sina bilar utan fick åka längre fram, hoppa ur bilen och springa tillbaka till mig.
Vi ser också att vägen är glashal! Det går inte ens att gå på den!!! Helt fruktansvärt!
Sedan hör vi en helikopter närma sig. Först tänkte jag att den nog inte var till mig. Jag mådde ju bra och var inte skadad. Men jodå, den landade på andra sidan vägen och ut stormar två karlar.
Samtidigt kommer även farfar, helt skärrad och är livrädd att barnen var med i bilen.
Jag förklarar att jag mår bra och har bara slagit i huvudet lite. Men de vill gärna ta med mig in till akuten ändå så jag lyder.
Jag hoppar in i helikoptern och 07.11 lyfte vi.
Första gången jag åkte helikopter! Hade ju önskat att det var under andra omständigheter men försökte ändå passa på att njuta av utsikten. Tyvärr var det ju fortfarande ganska mörkt.
När vi närmar oss Norrtälje ser jag fler blåljus nere på en annan väg och får bekräftat att fler råkat illa ut denna morgon.
07.20 ligger jag på en bår inskriven på akuten och uppkopplad med lite av varje på kroppen.
Det enda jag tänker är hur äckligt jävla tacksam jag är över att det gick så bra trots allt. Och att jag var själv i bilen!!!
Fortsättning följer.....
Avund
Alltså dra mig baklänges. Nu är måttet rågat!
En fredag eftermiddag för några veckor sedan gick jag här hemma och längtade efter att Peter skulle komma hem så vi kunde inleda helgen ❤️
Men lyckan blev inte långvarig. När han kommer hem släpper han bomben och säger:
- Ja just det! Nu är det bestämt var vi ska åka på konferensensresan med jobbet i november. Vi ska till Malta.
Jag flippade ur! Fräste, spottade och svor. Slängde grytlocket och sleven i diskbänken och stängde in mig i sovrummet. Jag grät tom!
Det är inte det att jag missunnar honom en resa. Jag är bara jävligt avundsjuk! Det blir hans tredje utlandsresa med jobbet. Berlin och Dublin har avverkats.
Och var har jag varit på den tiden? Ingenstans!!! (Förresten så har jag inte lyckats ta mig ut i världen på typ 10 år!) Bortsett från några turer till Åland.... Och en natt i Helsingfors.
Och vem av oss är det som längtat och tjatat om att få åka någonstans då?
Jo jag!
Men vem är det som lyckas komma iväg då?
INTE jag!
Men det är inte nog med detta förstår ni! I förmiddags ringde han och meddelade datumet för det årliga julbordet med jobbet som DESSUTOM innebär en jävla övernattning.
Han ringde för att höra om han "fick" följa med på det.
- Det är väl klart att jag inte kan neka dig till att åka med. Men jag kan bli jävligt sur och tycka det är onödigt. Svarade jag.
- Okej. Då säger jag att jag hänger med.
Alltså så sjukt jävla onödigt!!! Okej med julbord men varför med en jävla övernattning på någon jävla herrgård någonstans!?
Och likadant var det förra året också....
Och dessutom kommer han hem dagen efter och är jävligt bakis och ligger till sängs hela dagen.
Ja! Jag är avundsjuk!
Jag blir inte bjuden på vare sig julbord eller utlandsresa av mitt jobb.
Enda jobbresa jag någonsin blivit bjussad på är en 12 timmars dagresa över till Åland för flera år sedan. Kul....
Usch! Jag blir sur och arg så fort jag börjar tänka på detta 😔
Lek och skördehelg
Vi hade en skön hemmahelg. Vi fick en hel del gjort både inne och ute.
Albin hade lovat mig redan på fredagen att han skulle hjälpa mig att storstäda hönshuset inför vintern samt bädda om nytt och fräsch till våra små pullor (minst två gånger om året bör man rengöra ordentligt inne hos dom för att förhindra ohyra och sjukdomar).
Men det slutade med att jag gjorde all städning själv. Farfar höll på att fixa lite olika saker med hjälp av traktorn så Albin höll mest till i traktorn för att åka med....
När jag spolat, skrubbat och spolat hönshuset från golv till tak så hjälpte Peter mig med att göra lite ändringar där inne i inredningen. Vi tog bort en stor hylla och satte in en mindre samt flyttade och satte in några nya sittpinnar bla. Sedan bäddade jag in nytt spån, halm och hö. Det blev jättefint och mysigt ❤️ Som sagt, jag skulle gärna vela vara höna här hos mig själv 😊
Pullorna fick vara ute fritt hela dagen så de var sååå nöjda. Och jag tror de gillade makeovern inne hos dem också
Det är ju ruggningstid nu så de tappar fjädrar så det står härliga till! Vissa dagar har det sett ut som man flått en höna inne i huset. Fjädrar överallt!
Det var Gunde som började för några veckor sedan. Sedan hakade Silvia på och nu även Agda lite smått.
Gunde och Silvia har inte lagt några ägg på flera veckor nu. Silvia som ju varit vår bästa värpare med oftast ett ägg om dagen! Hon ser dessutom hemsk ut nu med stora kala fläckar och knappt några stjärtfjädrar kvar. Hon som varit så fager i sin spräckliga fjäderskrud ❤️ Men det hör till 😊
Än så länge så värper iallafall Agda och Elsa ägg, nästan varsitt varannan dag ungefär. Det tackar vi för.
Efter eftermiddagsmellis så åkte vi till småsysslingarna. Vi har inte träffats och lekt sedan sommarlovet! Eller de tre minsta ses ju på dagis nästan varje dag men det är inte riktigt samma sak 😉
Vi passade på att vara ute och njuta av de sista solstrålarna för dagen innan vi gick in. Vi blev sedan kvar där till åtta på kvällen. Barnen lekte för glatta livet och vi åt tacos och massa glass.
Efter middagen bjöd barnen oss på disco med dansuppvisning. Albin visade några riktigt schyssta dansmoves som jag inte visste han kunde ❤️
Elsa lyckades ju såklart trilla ner från en säng och slå i sin stackars överläpp....
Men kul hade dom och de stupade i säng när vi kom hem. Ja Elsa hann slockna på den kvarten i bilen hem givetvis 😉
Jag tror ta mig sjutton att båda ungarna faktiskt sov till typ 7.30 på söndags morgonen. Tackar! 😊
Det var en underbar höstdag och vi höll till ute hela dagen i stort sett.
Bla. fick jag hjälp med att plocka upp nästan all potatis. Samt vända om jorden i halva landet.
Vi hittade massa mask som vi serverade hönsen med.
Fast Elsa gullade lite med dem i burken först. Hon nattade dem....
Jag röjde även ur en hel del i växthuset och skördade massor!
Massa chili i olika varianter har vi! Långt mer än en årsförbrukning.
En jättestor squash råkade jag hitta ute i pallkragen! Tänk att den kunnat växa på sig så pass ute på friland nu när det inte varit någon direkt värme på flera veckor. Fascinerande!
Trött vecka
Jag inser att jag knappt tagit några kort alls denna vecka och det betyder att jag inte minns vad vi gjort! Haha 😊
Men det har inte hänt så mycket. Hela familjen är rätt trött och sliten. Höstens mörker och rusk påverkar oss mycket 😔
Mamman och pappan dras fortfarande med förkylningar och känner sig lite halvrisiga. Fast jag mår mycket bättre denna vecka!
I måndags eftermiddag var det gympa.
Dom tycker det är skitkul!
Elsa är fortfarande blyg och osäker de första 20 minutrarna och är som ett plåster på mig. Vilket betyder att även jag får gympa lite 😉
Albin däremot kör järnet från början till slut! Men timmen då han först måste sitta stilla och vänta på Elsas gympagrupp är låååång och tröttsam 😉
Tisdagen minns jag inget speciellt av. Kort dag, hämtade på dagis 11.45.
Albin tror jag var ute större delen av eftermiddagen. Trots regn. Och så hängde han med farfar.
Onsdagen såg nog ungefär likadan ut men jag hämtade ungarna vid 14.
De hade precis satt sig för att äta mellis när jag kom så vi satte oss inte i bilen förän 14.20. Typiskt! Jag som stressade som en tok på sista jobbet för att hinna till dagis till 14.
Efter middagen masade vi oss ut hela familjen. Barnen ville cykla.
Men som vanligt slutade med att Elsa bröt ihop i ett skrik och gnällutbrott innan vi var tillbaka hemma. Hon är fortfarande expert på sådant.... (och jag är sämst på att behålla tålamodet då.)
I torsdags åt vi frukost hemma som vanligt. Vi var riktigt trötta alla tre på morgonen och märkte knappt när pappan åkte hemifrån vid 06.30. Vi måste dock gå upp allra senast 07 för att inte stressa ihjäl oss så så mycket sovmorgon blir det inte trots senare lämning.
Av någon anledning så har jag varje morgon denna vecka vaknat upp med två barn i sängen och ingen pappa.
Båda två har börjat vakna på natten och tassa in till oss. Oftast märker inte jag någonting, att ett barn kommer in och pappan smiter iväg och kryper ner i en tom säng istället. Men när andra barnet kommer in då brukar jag vakna till, för då blir det lite trängre och jag känner mig typ som en korv i ett korvbröd, med ett barn klistrat på mig på vardera sida. Och framåt morgonen har Elsa fått som ovana att ligga och dra mig i bröstvårtorna.....
Torsdagar hämtar jag ju inte förän 15 och vi är alla tre rätt slut då. Fast det är bara jag som erkänner det 😉
I fredags när jag kom hem från jobbet framåt 12 möttes jag av ett nydammsuget hus. Farmor och barnen hade varit riktigt flitiga och det tackar jag för ❤️
Hela veckan har Albin velat vara ute all tid hemma trots envist regn, men i fredags var det helt tvärtom. Trots att det äntligen slutat regna! De var ändå ute en liten stund på förmiddagen och när jag kom hem tvingade vi ut oss en liten stund till. Efter det fortsatte leken inne. Just nu är det bondelek som gäller. Det står traktorer, tröskor, bilar och grejer parkerade överallt här på golvet. Och FAKTISKT att de leker tillsammans riktigt riktigt fint ❤️
Vi avrundade veckan och inledde helgen med en film och snacks på kvällen. Pappan och Albin valde film och det blev någon jäkla Legofilm. Fy så dålig den var! Tyckte både jag och Elsa. Nästa gång väljer vi något bättre 😊
Framåt 20 stupade ungarna i säng och redan innan 22 la även vi oss. Skönt!
Trevlig helg
önskar Elsa er alla genom att göra en bilblomma 😊
Fredag på resande fot och helg borta
Jag kände mig helt slut på torsdagskvällen så jag stannade faktiskt hemma på fredagen. Ett mycket bra val!
Farmor var snäll och kom i vanlig ordning ändå. Hon kom runt 08, ungarna kollade tv och jag låg kvar nerbäddad i sängen. Där låg jag ända till 10 tror jag. Usch så uslig jag kände mig 😔 Blev servad med riktigt stingit ingefärste och halsontet mjukade faktiskt upp sig sakta men säkert.
Framåt lunch började jag äntligen känna mig som en människa igen.
Och tur var väl det för jag och Albin hade ju en helgresa inplanerad. Han och jag skulle åka ner till Linköping och överraska moster på födelsedagen. Albin skulle äntligen få åka tåg ner! Något han pratat om och velat göra i flera år ❤️
Elsa skulle stanna kvar hemma med pappa.
Pappan kom hem tidigt och skjutsade oss till bussen. 13.15 gick den.
I Danderyd hoppade vi av och tog tunnelbanan in till centralen. Där hade vi nästan en timme tillgodo innan tåget skulle gå så vi hann besöka toaletten i lugn och ro och kolla in lite affärer.
Tanken var att köpa oss varsin tidning men trots utbudet av 100-tals tidningar så hittade inte Albin någon han ville ha.... Det blev en påse gott och blandat och en flaska Loka enbart 😉
15.14 gick äntligen tåget! Grabben var taggad till tusen 😊 Godispåsen åkte fram ganska omgående 😉 45 minuter senare var den slut, spänningen hade svalnat, sockerkicken var total och otåligheten på att komma fram var extrem. Haha!
Han hade egen klocka på sig och kollade tiden såååå många gånger! Ja han har faktiskt börjat bli riktigt duktig på klockan ❤️
Jag hade packat med en pysselbok åt den lille herrn men den hade han bara tålamod med en liten stund.
17.20 var vi äntligen framme! Mormor och morfar hämtade oss på stationen och lyckan var total! ❤️
Vi åkte och köpte kinamat och efterrätt påvägen till den intet ont anande mostern.
2 minuter innan vi plingade på dörren fick jag ett sms där hon var besviken över att syskonbarnen inte ringt och sjungit för henne 😉
Ja, det blev med andra ord en lyckad överraskning!
Vi åt och hade det gott resten av kvällen.
Klockan var nog närmare 22 innan vi var hemma hos mormor och morfar och stupade i säng. (I nya våningssängen de ordnat med. Elsa kan ju inte ligga i spjälsängen där längre 😉)
Trots en sen fredagskväll vaknade Albin innan 08.
Han tassade ut till mormor så jag märkte inget 😊
Albin ägnade förmiddagen åt att köra datarally med morfar. Fast tydligen körde han mest i diket och in i snövallar 😉
Klockan 14 var vi bjudna på det riktiga kalaset hos mostern. Kakor och tårta.
Albin agerade lekfarbror till lille Melker på nästan 1 år ❤️ Han är så otroligt pedagogisk och tålmodig. Underbart att se ❤️
Vi blev kvar där ända till kvällen. Åkte och köpte middag på Donken och bara slöade i soffan.
Eller Albin lurade med sig mostern ut i höstrusket och lekte en stund också.
Blev ännu en sen kväll. Tillbaka hemma hos mormor och morfar vid 21. Både jag och Albin la oss direkt.
Min förkylning hade gått över till snoreri och hosta.
Söndagsförmiddagen tog vi det chill.Tåget skulle gå 13.12 så vi hann inte så mycket annat. Fasr Albin lurade med morfar ut till lekparken. Blåste tydligen svinkallt!
Lite efter 12 packade vi ihop oss och åkte in till tågstationen.
- Jag längtar hem till Elsa! Utbrast Albin i bilen ❤️
Tågresan hem var väldigt mycket mer avslagen än resan ner. Både jag och Albin var trötta och slitna. Jag läste bok och Albin tittade på film i telefonen. De två timmarna gick hyfsat fort.
På centralen lyckades vi sätta oss på fel tunnelbana. Haha! Fick åka tillbaka två stationer och gå på rätt 😉
Vid Tekniska fick vi stå och vänta nästan en kvart på bussen men det gick bra. Albin var så duktig ❤️ Han bar på sin ryggsäck med packning helt själv hela tiden. Allt gick perfekt!
Vi tog en Norrtälje buss och Peter och Elsa skulle hämta oss. Tyvärr hann vi inte av bussen vid den hållplatsen. Chauffören hade en dålig dag och var riktigt bitter och surkärring!
Albin ville såklart sitta på övervåningen och när vi är halvvägs ner i trappan vid hållplatsen stänger hon dörrarna och gasar ut på motorvägen igen. Både jag och Albin blev riktigt paffa!!! Jisses alltså!
Så vi fick snällt åka med ända in till Norrtälje. Och Peter och Elsa fick åka efter dit också.
(Först tänkte jag gå fram och fråga hur surkärringen tänkte men jag orkade inte. Mailade istället incidenten till bolaget senare på kvällen.)
Trött kille på resande fot. Hemresan var låååång tyckte han! Nästan 4 timmar så jag förstår honom ❤️ Men oj så bra det gick!
Jag tror han är mätt på buss och tåg nu ett tag 😉
Pappan som skulle stå för middagen var smart/lat och körde oss till pizzerian på hemvägen 😉 Hela familjen åt kebab så det stod härliga till.
Tredje dagen på raken med utemat för mig och Albin....
Klockan hann bli 19 innan vi kom hem i ösregnet. Barnen rasade i säng.
Och likaså de krassliga föräldrarna en stund senare.
Pappan och Elsan hade klarar sig bra själva och haft det bra.
De hade varit på kalas hos kusin Ella på lördagen tillsammans med farmor och farfar.
På söndagen jobbade pappan några timmar och Elsa och farfar sysselsatte varandra här hemma. De hade ritat och lekt dagis.
Men de var glada när vi kom hem ❤️😊
Gympa, halsont, marknad
Måndag förra veckan inleddes med gympa på eftermiddagen som vanligt. Denna vecka för båda barnen.
Jag och ungarna åkte till Jessica mellan dagis och gympan istället för att bara åka hem och vända. Hon bjussade på mackmellis och trots att de små just ätit mellis på dagis så mosade i sig glatt. Smakar bra borta 😊
Gympan gick bra! Men kvällen blir låååång.
Vi åt korv med bröd till middag när vi kom hem vid 18.30.
I tisdags hade Elsa bråttom hem efter dagis för att leka just dagis ❤️
Hon är otroligt öm och omhändertagande med alla sina bäbisar och dagisbarn ❤️
För min del så började jag känna av en irriterad hals på eftermiddagen och började må lite risigt.
Onsdagen var en fantastiskt fint höstdag!
❤️
Och när vi kom hem på eftermiddagen så visade sig att allt granris ÄNTLIGEN var uppeldat! Tack för det!
Nu återstod bara en hög aska.
Jag mådde lite halvrisig och gjorde så lite som möjligt.
På torsdagen vaknade jag upp med sjukt jävla ont i halsen och värsta kraxrösten. Ganska opassande då en lång dag väntade.
Under frukosten märker jag på Albin att allt inte står rätt till och efter en stund säger han själv att han inte mådde så bra. Han hade ont i magen.
Jag misstänkte det berodde på att han två dagar på raken dissat middagen. Att han helt enkelt låg back på matintaget. Men för att inte riskera något så fick han stanna hemma. Och jag fick justera om mina jobb lite grann. I samma veva inser han att han kanske inte kan åka med på det planerade marknadsbesöket på eftermiddagen. Något han längtat efter ända sedan förra årets marknad. Men han tog det med ro.
- Då kan jag inte gå på marknaden.
- Men det kan jag! Kvittrade Elsa.
- Elsa, då kanske du kan köpa något till mig som du tror jag vill ha?
- Jaa! Det kan jag! ❤️
Hur som så åkte vi och lämnade Elsa på dagis vid 8.30 och så åkte vi tillbaka hem igen.
Vi la oss på soffan. Åt varsin macka. En kvart senare ville han ha en till macka.
Vid 10 mådde han mycket bättre! Då hade han tryckt i sig nästan en hel korv med risgrynsgröt, två mackor och lite frukt. Mamman hade rätt! Det var bristen på mat i kroppen som var boven. Skönt att det inte var värre.
Farfar kom hem och in till oss lite efter 10 och bytte av mig. Jag drog i väg på jobb. Det var kämpigt. Trött i kroppen och en hals som var hemsk 😔 Men det gick. Vid 15 var jag äntligen redo för hemfärd.
Pappan hämtade Elsa på dagis vid 15, jag hann ju inte det eftersom jag var hemma med Albin på förmiddagen.
Jag hann bara hem och vända i stort sett. Eftersom Albin mådde bra igen så bestämde vi att göra som planerat, alltså åka till farmor och äta mat samt gå en runda på marknaden.
Peter var måttligt road. Men han hängde på 😉
Kroppkakor serverades och det var gott.
Det första barnen köpte sig var varsin godisrem. Då var de nöjda och belåtna en stund 😊
Elsa satt i vagnen och Albin gick så duktigt utan trilsk och gnäll. Han är för stor och tung för ståbrädan nu. Jobbigt att manövrera bland all folkträngsel.
När vi gått ett varv och köpt strumpor bla. så mötte vi upp farmor. Hon ville sedvanligt bjuda barnen på lite karusell.
Varken jag eller Peter har speciellt stor tillit till sådana här tivolin så vi lät dem bara åka de minsta karusellerna 😉 Men de blev nöjda ändå.
Bortsett från att Elsa fick ett utbrott när hon inte fick hoppa sånt där bungystudsmatta som de gjorde på Öland i somras.
Tror klockan var framåt 19 när vi kände oss klara och åkte hem.
Elsa hade köpt sig en armbandsklocka och Albin en ny keps. Den valde han med stoooor omsorg ❤️
Väl hemma stoppades barnen i säng och mamman och pappan kraschade i soffan, trötta, slitna och förkylda till max 😔
Bilderna blev helknas så lägger dom sist
Elsa och sina dagisbarn äter lunch ❤️
Resterna av stora granen. En hög med aska.
Men stubben visade sig vara intakt där under. Men svart.
Härlig höstonsdag med mellis ute
Marknad och karuseller.
Nöjda barn med marknadsinköpen ❤️
Förra helgen
Vi inledde lördagen med att åka in till staden och kolla in barnloppisen.
Till Albin är det typ omöjligt att loppisfynda kläder nu mera. En ynka liten T-shirt fann jag åt honom.
Till Elsa hittade jag lite mer men det börjar bli svårare till henne också. De har ju kommit upp i de storlekarna då kläderna hinner slitas ut innan de växer ur dem.
På hemvägen ville pappan att vi skulle stanna på drömkåken och käka lunch. Men vi vände i dörren då stället kryllade av folk och kön till att beställa var lång. Så vi åkte hem och åt lunch istället och tänkte åka tillbaka senare för en fika istället.
Det var ok väder så vi höll oss ute under eftermiddagen.
Jag grejade lite med hönsen och växthuset.
Elsa geggamojade i lekstugan och Albin och pappan mekade bil.
Jag fick äntligen mina gamla och helt matta framlyktor utbytta till "nya" klara fina! 😊
Ni ser skillnaden!
Farfar köpte ju sig en Volvo för några veckor sedan och var snäll och valde skrota sin Saab och plocka bort väl valda delar till att sätta på min istället. Då bla. framlyktorna samt ena baklyktan som HAN backade på och krossade för cirka 4 år sedan 😉
Fika på drömkåken blev det också.
Och lek efteråt. Jag och Peter lirade lite pingis. Jävla kul! Inte spelat sedan man gick i skolan.
Söndagen spenderades hemma. Helt ärligt minns jag inte vad vi gjorde?
Tror jag tvättade en hel del. Och så var vi säkert mest ute. Jag ville ut i skogen men fick inget gehör från någon annan så det blev inget med det.
Framåt kvällen tog vi en liten cykeltur ❤️
Denna vecka har hösten slagit till på riktigt. Det var grönt länge men nu är det gult och rött överallt. Ganska tjusigt men också tråkigt 😔 Det blir så definitivt att sommaren är ett minne blott. Igen... Det känns oändligt långt till nästa vår.
Från och med nu....
..... får ni kalla mig Direktörskan 😉
Förra veckan
Albin inledde ju veckan med sjukstuga.
På söndagkvällen tempade han precis under 38 grader och på måndags morgonen feberfri, men han fick såklart vara hemma ändå.
Han hade inget emot det, lite egentid hem med pappa kändes nog bra ❤️
Jag och Elsa åt frukost hemma och åkte mot dagis vid 08. Hon var lite tveksam till att lämnas på dagis själv utan Albin men kompisarna fick henne snabbt på andra tankar och hon vinkade glatt åt mig uppe i fönstret när jag åkte ❤️
Jag hämtade henne igen vid 14 och dagen hade varit bra.
Tydligen hade hon gjort sig illa under dagen så när vi kom hem plåstrade hon om sig själv.... smidigt 😉
Albin hade varit feberfri hela dagen så de hade varit ute och klippt gräs bla. på dagen. Riktiga jobbargubbar det där två.
Och Albin är inte bara bonde nu mera, han är även skogsarbetare.
Hans nya projekt är att röja "skogen" bakom hönshuset (utanför vår tomt). Farfar har tom. gett honom en egen såg....
Pappan och Elsa åkte iväg på gympan framåt 16.
Jag och Albin njöt ute i solen. Det mognar och frodas som bara den ute i växthuset än ❤️
Trots utebliven feber så tyckte jag ändå att han inte såg ut att må helt 100 så han fick vara hemma på tisdagen också. Denna gång var det min tur.
Elsa åkte till dagis med pappa som vanligt på morgonen.
Innan vi hämtade Elsa vid 12 så följde Albin med mig på en timmes jobb.
Han dök i leksakslådan som finns där så det gick ingen nöd på honom 😉
När vi hämtat Elsa åkte vi tillbaka in till staden för att handla. Men först tog vi oss en lunch/fika i caféet.
Handlingen gick ganska bra. Men ungarna hann bli ganska sockerstinna efter kakintaget... haha!
Åter hemma var vi mest ute och Albin fortsatte med sitt arbete i "skogen". Han tom. skyltade med det 😊
På onsdagen var hela familjen åter tillbaka på jobb och dagis.
På morgonen innan jag hunnit åka till jobbet fälldes äntligen den bautastora granen som stått längst nere i hörnet på tomten, bakom växthuset.
Jättefin och ståtlig gran men den var stooor! Och skuggade mitt trädgårdsland alldeles för mycket 👍 Nu är den äntligen väck! 😊 Tomten blev mycket större.
26 års ringar lyckades vi räkna till på stubben.
Torsdagen har jag inget minne av. Hämtade på dagis klockan 15 så det var väl bara hem och laga mat i stort sett. Skit trist! Och jobbigt!
Fredagen var barnen hemma med farmor och farfar.
Jag kom hem till 11. Behagligare dag 😉
På kvällen såg vi film tillsammans och åt godis och snacks. Alla var trött ❤️
Vänstra bilden i början av filmen och "fulla" skålar på bordet.
Högra bilden en timme senare. Myshög ❤️
Just nu
andra dagen med halsont från helvetet och hes. Ofattbart hur man kan ha såhär ont 😔
Idag har jag iallafall stannat hemma. Låg i sängen ända till 10! Farmor var snäll och kom hit vid 08 och servade barn. Och mig med te med sting.
Frustration
Efter middag satte jag mig med Albin och försökte hjälpa honom med att bygga ihop en legosats han fick i julklapp tror jag.
Lättare sagt än gjort.... Lova mig allihopa att ni ALDRIG mer köper fejk lego till våra barn!
Ritningarna är bitvis otydliga och bitarnas passform är usel.
När en del sedan är färdig byggd så faller den i bitar ganska omgående när Albin försökte lekte med dem.
Han blir så frustrerad och besviken 😔
Och jag också när vi kämpat med att få ihop det.
Längre än såhär kom vi inte på en timme. Både jag och Albin gav upp.
Just nu
Idag är det en riktigt fin höstdag!
Det matchar vi med ett långkok till middag 😊
