JochP

Vardagen rullar på, men långt ifrån som vanligt. 

Förrförra veckan och förra veckan var halva Albins klass borta. Så de var bara 5-6 styckna. 

Förra veckan blev Elsa liiite snorig på helgen, vilket resulterade i att hon var tvungen att vara hemma hela förra veckan. Och Peter hade lite känningar i halsen måndag och tisdag.

Vid minsta lilla förkylnings eller sjukdomssymtom SKA man vara hemma. 

Denna vecka har Elsa varit åter på dagis (där har den denna vecka varit ganska många barn på stora avdelning och nästan full personalstyrka) men istället har Albin varit hemma hela veckan. Han har haft liiite ont i halsen. 

Det var varit ett riktigt pusslande med VAB dessa två veckor. Man blir riktigt låst när en som är liiite snorig inte får lämna hemmet. Och vi inte kan be om hjälp av farmor eller farfar. 

Peter och jag har delat dagarna mellan oss. Några dagar jobbade vi halvdagar och byttes av hemma. Beroende på hur våra scheman såg ut. Peter har dessutom ordnat och förberett med en dator att ta med hem så han kan jobba hemifrån när det krisar. 

Och rastlösheten hemma hos alldeles för friska sjuka barn är en annan historia. 

Jag fasar för om skolorna stängs. Vilket kaos det skulle bli. Och vilken tristess hos ungarna.... Hoppas hoppas hoppas det slipper gå så långt! Jag var helt övertygad om att det beslutet skulle gå igenom förra helgen men tack och lov blev det ej så. 

Nu önskar jag vi får en så normal vecka som möjligt nästa vecka. Inga sjukdomar och istället dagis, skola och jobb.

Så länge jag kan och får jobba vill jag kunna göra det. Oron för att förlora kunder gnager och gnager. Tack och lov har jag mestadels företagskunder och de är inte märkbart drabbade ännu. Fast det är ju inte heller som vanligt. 

Och jag är oerhört lättad över att inte ha några anställda i detta läge! Eller en lokalhyra. 

Vi tar det hela ganska coolt. Men givetvis har vi respekt. Vi är inte rädda för att bli sjuka, utan oroar oss mer för allt runtomkring. Och hur andra människor reagerar och beter sig. 

Att få livet att flyta på som vanligt är svårt. 

Ungarna är förstående och gillar läget än så länge. Men Elsa tycker det är ett himla tjat om Corona på radion de senaste veckorna. 

Man tänker en extra gång vad man än ska göra. Det enda som känns helt rätt är att hålla sig hemma så mycket som möjligt. Men vetskapen om det triggar ju igång tristessen. Vi är lyckligt lottade som bor stort, har trädgård och skogen precis utanför oss. 

Tänker på de stackare som måste sitta instängda i en liten lägenhet. 

Man lever lite dag för dag. Ingen idé att planera och boka in saker. 

Är det såhär det kommer vara nu i två veckor till? Eller två månader till? 

Ingen vet. 

De två senaste veckorna har vi matats med information och nya bestämmelser. Man har nästan trippat på tå och bara väntat på att beordras husarrest. 

Men jag tror inte alls på den lösningen. 

Bortsett från lite kalasförberedelser så blev det mest lek hela fredagen. 

Framåt 21 anslöt även mormor och morfar. 

När vi på fredagkvällen satt och räknade de väntade kalasgästerna och vi insåg att vi skulle bli över 20 styckna fick jag för mig att höra om bygdegården var ledig. Otroligt nog var den det så vi bokade in oss där på lördagen. Skönt! 

Vid tolv på lördagsförmiddagen tog vi pick och pack och begav oss ner dit för att förbereda.

Men firandet tjuvstartade här hemma efter frukosten. Elsa fick paket av Edwin, mormor och morfar. Glad tjej! 

Vid 13 trillade gästerna in och vi fikade och ungarna kunde härja loss i ett tomt stort rum! Vi hade fixat lite discofeeling där. I rummet intill var det stillsam fika. Alla nöjda! 

Elsa fick massa paket. Vi åt glass och daimtårta och sjöng för den blivande 6 åringen ❤️

Men först hann vi leka några lekar också. Kul med utrymme! 

Siv och Helen hängde med oss hem och det fixades middag. Även i år önskade jag mig bli middagasbjuden. Bra present! Jättegod fiskgryta lagades. Mums! 

Kvällen blev lång med melodifestivalfinal och allt. 

Vi var trötta när det äntligen blev läggdags. 

Söndagsförmiddagen ägnades mestadels ute. 

Edwin var riktigt fascinerad av hönsen och tillbringade mycket tid hos dem. Samt i lekstugan och vid gungorna. 

Efter lunch och fika på alla kalasrester så vinkade vi hejdå till alla linköpingsbor. Kul att ni kom!

Elsa var mycket nöjd med helgen och allt firande och alla paket. 

Lego, massa fina kläder och ny leklera Bla. 

Albin däremot ballade ur fullständigt humörmässigt efter alla åkt hem. Pappan bad om körhjälp med ett lass ved (Max 15 min arbete)  men det fanns inte på kartan för herrn. Trots att vi sååååå många gånger bestämt att det är hela familjens ansvar att se till att det finns ved inne så vi kan duscha varmt och slippa frysa inne. Ojojoj vilka känslor som brakade loss..... 

Pappan fick ingen hjälp. Och Albin lyckades tillslut samla ihop sig och humöret när jag hittade en död fågel nedanför köksfönstret, han tog hand om dennes begravning nere där han tidigare begravt andra döda fåglar och den drunkna ekorren förra året. 

Och resten av dagen blev helt ok om jag inte minns helt fel 👍 

Och idag är jag riktigt glad och tacksam över att vi hann med firandet innan Coronakaoset bröt ut ordentligt. 

Det låg och puttrade lite redan den veckan men det var först veckan efter som det drog igång på allvar.... Och har sedan bara späds på mer dag för dag. 

Idag vet vi inte när vi med gott samvete kan åka och besöka släkten. Vi befinner oss i högriskområdet och bör stanna kvar här. 

April är snart här. Helt galet! Vart tog den hemska februari vägen? Och den blaskiga mars? 

Jag mår som bäst denna tid på året. Hela våren och sommaren framför oss ❤️

Har sedan flera veckor tillbaka börjat vårgreja ute i trädgården. Eller ja, denna vinter har det ju gått greja ute i rabatter och sånt mer eller mindre hela tiden. 

För flera veckor sedan tittade snödropparna upp. Förr förra helgen blommade första krokusen. Förra veckan såg jag första tussilagon och härom dagen blåsippa. 

Jag grävde bla. bort gräs runt några buskar. 

Och idag på eftermiddagen gav jag jordgubbslandet en rejäl omgång. Bort med det vissna och bort med alla smårevor. Sedan på med ett lager halm runt om. Nu är det bara att vänta på utdelning.... 

Och jag såg både humla och citronfjäril idag. 

Samt att tranorna kommit👏 

Peter och Elsa var hemma och "sjuka" och Albin hade studiedag så jag fixade så jag kunde ha sovmorgon. Men vaknade ändå innan 6.30. Först av alla. Fick vänta läääänge på frukosten som absolut tvunget skulle ges på sängen enligt två små. 

Några paket fick jag inte. (Han jag lever med har noll framförhållning och var fast hemma med ond hals.) Men jag fick mycket vacker sång 😉 

Sedan åkte jag och jobbade. Passade på när jag fortfarande var frisk och kunde. 

Påvägen till andra kunden tänkte jag svänga in till besiktningen på Dropin lite snabbt och lätt. Hade tur att det inte var någon kö alls när jag kom. Men när jag ska köra in i hallen upptäcker jag att det är pyspunka på ena bakdäcket! Turligt nog kunde han fylla på med lite luft och genomföra besiktningen ändå. Och dessutom underkände han bilen när ena framfjädern visade sig vara av..... Alltså den där jävla bilen har ruinerat mig det sista halvåret. Jag har tappat räkningen över hur många gånger den varit in på vetkstad 🤯 Är det 5.e gången nu sedan i höstas? 

Åkte sedan vidare till närmsta gummiverkstad. Mitt i lunchen såklart men de kunde hjälpa mig omgående ändå. 

Jobbade klart och var hemma lite efter 14. 

Luften gick helt ur mig. 

Peter och ungarna var precis påväg ut när jag kom hem så jag la mig i sängen och kollade ett avsnitt Gåsmamman.  Med mensvärk som sällskap. 

Önskade potatisgratäng med mycket vitlök i till middag och det fick jag. Och Albin fixade efterrätten. Glass, choklad och jordgubbssylt. Gott.

Min önskan från början var att vi skulle åka iväg och äta någonstans, men eftersom Elsa och peter var "krassliga" så kunde vi inte det. 

Efter middagen inser vi att diskmaskinen pajjat. Fantastiskt! 

Alltså vad är oddsen för en sån här jävla skitdag?!

Efter en kvällspromenad överraskas jag med lite disco och popcorn innan ungarna hoppade i säng. 

Det var iallafall ett bra avslut. Svettiga blev vi allihop. 

När ungarna kommit i säng hjälptes vi åt med berget av två dagars disk.... 

Idag kom Peter hem med röda rosor och nya torkarblad (till min jävla skitbil!) i present. 

Jag sa igår till han att han inte behövde köpa någon present. Känns som det räcker med utgifter just nu. 

Men nya torkarblad behövde jag 👍 (och det fick jag förra året också 😂). 

Här kommer iallafall en liten uppdatering från sportlovet som var för några veckor sedan.

Peter och ungarna var lediga hela veckan.

Jag lite bådeoch. Jobbade så lite som jag kunde, blev två heldagar och en liten skvätt en dag. Lugnt och skönt. 

På måndagen hade Albin bästis O här från lunch och ända till de åkte till fotbollen på kvällen. De varvade dagen med tv-spel och fotboll ute. Två nöjda grabbar. 

På fettisdagen åkte vi in till staden och åt semla. Iallafall grabbarna. Jag och Elsa fikade på annat.

Efter det bowlade vi. Kul! Varken jag eller peter  har bowlat på nästan 10 år säkert. 

Albin har bowlat en gång med skolan förra våren och för Elsa var det premiär. 

Alla tyckte det var skoj och alla var duktiga!

Elsa visade sig vara en riktig naturbegåvning. Hon fick till oftast spikraka kast. Otroligt! 

Efteråt käkade vi glass 👍

På torsdagen drog vi till simhallen i rimbo efter lunch. Vi tänkte det skulle vara massa folk men vi var nästan ensamma. Skönt! 

Åt såklart glass och höll på att frysa ihjäl 😅

Åkte hem vrålhungriga och åt middag. 

Varför blir man alltid utsvulten av att bada? 

Elsa lyckades ju bli lite lite förkyld och lite hostig lagom till lovet började så vi var lite tveksamma till att åka till simhallen. Men vi passade på att göra det ändå, nu när vi alla hade tid och kunde bada samtidigt.

(Och detta var ju innan Coronahysterin kommit till Sverige 😅 )

På helgen hade Albin en liten fotbollscup (minns inte om det var lör el. sön) och den blev extremt liten. De var bara två lag som fick ihop lag. Folk var sjuka och bortresta.

Albins lag klarade ett lag med nöd och näppe. De turades om att stå i mål. 

Kul att det blev något iallafall! 

Efteråt åt vi sen lunch hos farmor innan vi åkte hem. 

Och ungarna var nöjda 👍 

Vi slipper inte undan längre....

De har mest bökat runt under stora äppelträdet på framsidan, båda gångerna. Det finns ju massor med solrosfrön att käka där. 

De har även bökat runt i mitt trädgårdsland nere bakom växthuset. Inget är jätteförstört. Ännu! 

Mest har det härjat i backen bakom farfars hus. 

Jag tycker det är vidrigt och är superrädd för att de ska ge sig på mina odlingar och rabatter. Tänk allt jobb och pengar jag lagt där! 

Fasar för den morgonen när man vaknar och halva trädgården är uppochnedvänd. 

Jag sover skitdåligt på nätterna. Inatt var jag upp minst tre gånger för att kolla ut och förhoppningsvis skrämma iväg dem! 

Förstörelsen veckan. 

Peter försökte lugna mig med att det var en grävling som härjat under äppelträdet. 

Inte en chans! Sa jag. 

Och när han på eftermiddagen kom hem och såg eländet i backen och i landet så ändrade han sig. 

I tisdagsmorse 😭 

Imorgon kommer en staketbyggarsnubbe hem hit för att lämna offert. Usch! Vi vill lägga våra pengar på renovering nu ju 🤯 

Hon väcktes med skönsång, paket och frukost på sängen imorse. Precis som hon ville så hon var så nöjd 💜 

På dagis blev hon firad med sång och sex tända ljus. Nu är hon äldst där. 

Jag hämtade innan mellis så vi festade till det lite extra hemma med mellisfika. 

Födelsedagsbarnet valde middag dagen till ära och det blev hemmapizza. Ungarna åt som hästar. 

Till efterrätt blev det varsin Katalan. (Elsa är inget kak eller tårtfan men när vi är på café väljer hon alltid en Katalan om det finns. Så jag jagade rätt i varsin sådan idag och köpte med hem. Elsa var tveksam men smakade tillslut och erkände att den var god 😅.) 

Och så fick hon några till paket. 

Sedan fick vi jättebråttom iväg! Albin hade fotbollsträning 18 och jag hade ett extra danspass samma tid. Och pappan var sen hem från jobbet och var inte hemma förän vid 17. 

Men det gick bra! Vi alla kom iväg i tid. Elsa hängde med grabbarna 👍

Det var en nöjd nybliven 6 åring som la sig ikväll 💜 

Och nu har klockan passerat 20.45 sedan länge så nu är hon faktiskt 6 år på riktigt. 

Vår lilla stora lillstumpa ❤️ 

Det känns att våren är nära nu ❤️ 

Och underbart att man äntligen hinner ut på promenad efter middagen innan det är kolmörkt. 

Nu andas några riktigt djupa andetag innan jag är hemma igen. Där härjar två ungar som är riktigt slitna efter helgen. Svajande humör på lilldamen och Albin kan INTE ta tillsägelser.... 

God kväll